Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Öppenhet, förändrat tankesätt #Praktisk erfarenhet, kulturell förståelse #Personlig utveckling, ett avslappnat liv
Mitt sabbatsår: volontärarbete i en bygemenskap i Kenya
Vill du utforska en ny kontinent och skaffa värdefull erfarenhet? Kontakta oss i dag, så skapar vi ett personligt program bara för dig! Oavsett om du volontärarbetar eller praktiserar kommer resan att bli en omvälvande och oförglömlig upplevelse. Många studenter har följt sina drömmar utan att tveka – nu är det din tur! Var inte rädd för att utforma din egen resplan; vi finns här för att stötta dig hela vägen. Ta ett sabbatsår och gör en meningsfull insats i det samhälle du väljer!
Här är So-youngs berättelse!
När jag kom hem kände jag mig mer avslappnad än innan jag åkte. Jag tror att jag nu kan försöka förstå olika perspektiv med ett öppet sinne, oavsett situation. Jag ville skaffa praktisk erfarenhet inom det område jag är intresserad av.
Hej, jag heter Lee So-young och studerar turismvetenskap på högskolan. Jag volontärarbetade i en kenyansk by i åtta veckor. Jag tycker om att resa och är intresserad av ekoturism och rättvis turism inom turistbranschen.
Jag har drömt om att åka till Afrika sedan jag var liten och är intresserad av turistbranschen på den afrikanska kontinenten.
Utöver mitt huvudämne är jag intresserad av naturskydd och djurrättsfrågor, eftersom jag har följt en vegetarisk kost som inte är helt strikt i ungefär tre år.
Innan jag tog examen från högskolan ville jag uppleva mina intressen i Afrika på plats. Så jag tog studieledigt och sparade pengar för att förbereda mig för praktik eller långvarigt volontärarbete i Afrika. Planerna gick dock i stöpet, och när jag letade efter ett annat sätt kom jag ihåg att en professor på min skola hade nämnt en organisation som heter ”KoreaGap Year”. Därför bestämde jag mig för att delta.
Jag hade rest utomlands flera gånger, så jag var inte orolig innan jag åkte. Jag hade också hunnit vänja mig vid stämningen i Afrika genom en tre veckor lång utbildningsinsats i Tanzania innan jag reste till Kenya. Däremot var jag lite orolig för om jag skulle kunna kommunicera bra med min bristfälliga engelska på en plats där det inte fanns några koreaner eller andra asiater. Jag undrade också om jag snabbt skulle kunna komma nära människor, eftersom jag är introvert.
Jag ville få en djupgående upplevelse av kulturen hos människorna i landet.
Innan jag åkte sökte jag på nätet efter information om Kenya och lånade böcker om Afrika på biblioteket. Det var också till hjälp att förbereda ett förslag till ett projekt som jag ville genomföra. Jag lärde känna min värdfamilj i förväg genom två videosamtal innan jag kom. Jag ville få en genuin lokal upplevelse under sabbatsåret. Mitt mål var att ambitiöst ta fram ett förslag och hitta sådant jag kunde göra med koppling till ekoturism, men jag ville också få en djupgående upplevelse av kulturen hos människorna i landet. Jag ville också ta del av olika perspektiv på vissa situationer och problem. Jag har nära afrikanska vänner i Korea, och genom att se dem insåg jag att det inte är lätt att anpassa sig till en ny kultur och leva där. Dessutom betraktar människor i Korea fortfarande den afrikanska kontinenten som avlägsen. Jag ville dela mina erfarenheter med andra och låta koreaner upptäcka varje lands unika charm, så att Afrika inte förblev en okänd kontinent.
Samtalen jag hade med studenter som läste samma ämne som jag var verkligen oförglömliga och värdefulla upplevelser.
Min dag brukar börja med att jag vaknar vid halv åtta, äter frukost och träffar den lokala samordnaren vid niotiden för att prata om dagens schema. Ibland kommer jag hem före lunch, andra gånger på kvällen, beroende på om schemat blir försenat.
Jag brukar hjälpa till i köket vid middagen, och de dagar barnen är hemma hjälper jag dem med engelskaläxorna. Under projektet fick jag många tillfällen att prata med människor från olika grupper. Jag tyckte om att träffa och prata med nya människor. YOUTH- och WOMEN-grupperna och universitetsbesöken där vi kom för att prata med studenter som läser samma ämne som jag var verkligen oförglömliga och värdefulla upplevelser. Även efter att jag kommit tillbaka till Korea håller jag fortfarande kontakten med människorna jag träffade där.
Jag tror att det var en process där jag stärkte mitt inre.
Den viktigaste lärdomen jag fick av projektet var hur jag skulle kontrollera mitt eget sinne. I Korea går allt snabbt och hektiskt, men här är allt mer stillsamt och tar gott om tid. Jag insåg att stressen jag känner när jag inte gör något beror på ett slags tvång. Jag lärde mig att njuta av tiden utan att skynda på den.
I Korea brukar jag inte låtsas känna människor jag inte känner, men här hälsade alla på mig, skakade hand och välkomnade mig så varmt att jag blev glad. Jag tänkte att det måste vara så här det känns att bo i Korea, där det inte är konstigt att inte veta vem som bor bredvid. Jag är faktiskt introvert. Resor förknippas ofta med en utåtriktad energi, men jag har alltid velat skapa reseupplevelser som är utformade för introverta. I stället för ett högt tempo och ett dynamiskt upplägg tror jag att det kan vara minst lika berikande och lockande att stanna längre på en plats, fördjupa sig i omgivningen, gradvis knyta kontakter med människor och uppleva kulturen i en lugnare och mer meningsfull takt. Jag tyckte också mycket om att träffa nya människor, prata med varandra och dela åsikter. Jag känner att jag har fått goda vänner som jag kan hålla kontakten med även efter att jag kommit tillbaka till Korea. Till sist fick livet i Korea mig att inse hur värdefulla de saker är som jag tar för givna.
Till dig som funderar på att delta!
Det hände många gånger att jag blev förvirrad eftersom synen på tid skiljde sig så mycket från koreanernas. När jag kom till en ny plats och började bo där behövde jag sluta tänka enbart utifrån koreanska normer och försöka förstå och anpassa mig till lokalbefolkningens kultur och tankesätt. Om jag hade fritid försökte jag njuta av den som den var. Jag släppte min otålighet och litade på att problemet skulle lösa sig, även om det oftast tog längre tid än vad man är van vid i Korea. Till slut löste sig problemet ändå. Om det gäller något viktigt behöver man vara tydlig, men det är också viktigt att ge det tillräckligt med tid och acceptera läget. När dagen för min hemresa närmade sig tog jag mig också tid att njuta av fritiden. Det är också mycket viktigt att i förväg planera vad du vill uppnå och göra på platsen där du ska arbeta. Om planen inte följs eller något oväntat händer är det bättre att, i stället för att se situationen negativt, hitta sådant du kan göra på ett positivt sätt och lösa problemen ett i taget.
Mitt eget tips inför ett sabbatsår!
Språk
Kenya har engelska och swahili som officiella språk, men det språk som oftast talas av människor i Kericho-regionen är ett lokalt språk som kallas kalenjin. Naturligtvis går det också att kommunicera på engelska. Värdfamiljen och de lokala samordnarna är mycket bekväma med att prata engelska. Många människor du träffar där är dock inte så bra på engelska. Därför kan samordnarna ibland behöva tolka under samtal eller annan kommunikation. Om du redan kan en del engelska behöver du inte oroa dig för språkbarriären. Men om dina engelskkunskaper är lite begränsade kan det vara bra att öva på enkla samtal i förväg. Lokalbefolkningen du bor hos är mycket vänlig och försöker alltid lyssna på deltagarnas berättelser. De har också mer tålamod än människor i Korea. Därför tror jag inte att du behöver oroa dig alltför mycket, så länge du vill kommunicera även om din engelska inte är så bra. Om du är orolig för engelskan och internet, som är långsammare än i Korea och kostar pengar att använda, kan det vara bra att installera en ordboksapp som fungerar offline eller ta med en elektronisk ordbok som du enkelt kan använda.
Boende
Om du åker dit under regnperioden rekommenderar jag att du tar med en sovsäck. Jag fick ett eget rum som var rymligt och väldigt trevligt. Men jag blev ofta generad eftersom de sällan knackade innan de kom in i mitt rum. Därför är det artigt att be dem knacka innan de går in.
Mat
Personligen äter jag inte kött, så det var svårt för mig att äta den lokala maten. Jag tror att de som äter kött skulle uppskatta den lokala maten mer än jag gjorde. Om du är känslig när det gäller mat kan det vara en bra idé att ta med tillbehör hemifrån. Det mesta av maten lagas hemma i stället för att köpas färdig.
I Korea åt jag nästan olika rätter varje dag, men maten de lagade var alltid densamma, så mot slutet av projektet tyckte jag personligen att det var svårt. Det kan också vara en bra idé att handla mat på marknaden eller i affären och laga sin egen mat.
Ibland lagade jag ägg till frukost och tillagade snabbnudlar som jag hade köpt i Korea och bjöd på dem. Om det är någon mat du har svårt att äta kan du säga till. Jag hjälpte också till med matlagningen, så jag kunde prata i köket och bli vän med de lokala kvinnorna.
Vad du ska ta med!
Ficklampa – Jag rekommenderar verkligen en ficklampa. Ibland går strömmen och det blir väldigt mörkt på natten, så jag använde ficklampan i mobilen som jag hade med mig eftersom den jag tog med var för svag.
Presenter till lokala familjer – Jag tog med mig en massa koreanska snacks som presenter till lokala familjer, men eftersom de sällan äter sötsaker för att minska sitt sockerintag är det bättre att ta med andra saker.Jackor, långbyxor, gummistövlar, regnjacka, sovsäck under regnperioden. Om du besöker platsen under regnperioden måste du ta med långbyxor och en jacka. Tvätten torkar dåligt under regnperioden, så jag rekommenderar verkligen stövlar. Det är en bra idé att köpa dem på plats, där de kostar 600 KSH (sju eller åtta tusen koreanska won).
Speglar – Det finns inga speglar i de lokala husen, så det är en bra idé att ta med en liten handspegel ifall det skulle bli besvärligt för dig.
Böcker/filmer – Hur mycket fritid du har kan variera beroende på vad du gör, men om du ska stanna i mer än två månader rekommenderar jag att du tar med böcker och filmer.
Våtservetter och munskydd – Om du åker under torrperioden bör du ta med våtservetter och munskydd, eftersom det är mycket sand och damm när man rör sig omkring.
Mitt eget resmål i Afrika
Om du vill se vilda djur i Afrika ska du åka till Masai Mara nationalpark.Bensinen och inträdesavgifterna är dyra, men jag tycker att det är värt det. Tänk på att du inte kommer att kunna se många djur under den period då djuren vandrar till Tanzania. Det är också en bra idé att besöka naturreservat.
Jag tror att jag kan försöka ta till mig olika perspektiv med ett öppet sinne.
När jag kom tillbaka kände jag mig mer avslappnad än tidigare. Jag tror att jag kan försöka öppna mig för olika perspektiv, med vetskapen om att det kan finnas många olika synsätt på varje situation. Jag kände mig också trygg i mitt huvudämne och när jag återvänder till skolan kommer jag att gå på lektioner och förbereda uppgifter på ett annat sätt än tidigare och verkligen göra mitt bästa för min egen skull.
Min sammanfattning av sabbatsåret!
Upplevelse ★★★★★
När jag ser tillbaka var de svåra stunderna verkligen givande erfarenheter, särskilt att bo på en helt ny plats.
Lärande ★★★
Jag lärde mig mycket om mångfald och olika perspektiv på vissa situationer, vilket hjälpte mig att uppleva ett nytt koncept och förbättrade mina språkkunskaper.
Miljö ★★★★
Jämfört med Korea är det långt ifrån moderna bekvämligheter och miljön är inte särskilt trevlig, men det gör upplevelsen ännu bättre. Om du, precis som jag, älskar naturen kommer du att uppskatta landskapet här.
Säkerhet ★★★
Mitt sabbatsår: volontärarbete i en bygemenskap i Kenya
Vill du utforska en ny kontinent och skaffa värdefull erfarenhet? Kontakta oss i dag, så skapar vi ett personligt program bara för dig! Oavsett om du volontärarbetar eller praktiserar kommer resan att bli en omvälvande och oförglömlig upplevelse. Många studenter har följt sina drömmar utan att tveka – nu är det din tur! Var inte rädd för att utforma din egen resplan; vi finns här för att stötta dig hela vägen. Ta ett sabbatsår och gör en meningsfull insats i det samhälle du väljer!
Här är So-youngs berättelse!
När jag kom hem kände jag mig mer avslappnad än innan jag åkte. Jag tror att jag nu kan försöka förstå olika perspektiv med ett öppet sinne, oavsett situation. Jag ville skaffa praktisk erfarenhet inom det område jag är intresserad av.
Hej, jag heter Lee So-young och studerar turismvetenskap på högskolan. Jag volontärarbetade i en kenyansk by i åtta veckor. Jag tycker om att resa och är intresserad av ekoturism och rättvis turism inom turistbranschen.
Jag har drömt om att åka till Afrika sedan jag var liten och är intresserad av turistbranschen på den afrikanska kontinenten.
Utöver mitt huvudämne är jag intresserad av naturskydd och djurrättsfrågor, eftersom jag har följt en vegetarisk kost som inte är helt strikt i ungefär tre år.
Innan jag tog examen från högskolan ville jag uppleva mina intressen i Afrika på plats. Så jag tog studieledigt och sparade pengar för att förbereda mig för praktik eller långvarigt volontärarbete i Afrika. Planerna gick dock i stöpet, och när jag letade efter ett annat sätt kom jag ihåg att en professor på min skola hade nämnt en organisation som heter ”KoreaGap Year”. Därför bestämde jag mig för att delta.
Jag hade rest utomlands flera gånger, så jag var inte orolig innan jag åkte. Jag hade också hunnit vänja mig vid stämningen i Afrika genom en tre veckor lång utbildningsinsats i Tanzania innan jag reste till Kenya. Däremot var jag lite orolig för om jag skulle kunna kommunicera bra med min bristfälliga engelska på en plats där det inte fanns några koreaner eller andra asiater. Jag undrade också om jag snabbt skulle kunna komma nära människor, eftersom jag är introvert.
Jag ville få en djupgående upplevelse av kulturen hos människorna i landet.
Innan jag åkte sökte jag på nätet efter information om Kenya och lånade böcker om Afrika på biblioteket. Det var också till hjälp att förbereda ett förslag till ett projekt som jag ville genomföra. Jag lärde känna min värdfamilj i förväg genom två videosamtal innan jag kom. Jag ville få en genuin lokal upplevelse under sabbatsåret. Mitt mål var att ambitiöst ta fram ett förslag och hitta sådant jag kunde göra med koppling till ekoturism, men jag ville också få en djupgående upplevelse av kulturen hos människorna i landet. Jag ville också ta del av olika perspektiv på vissa situationer och problem. Jag har nära afrikanska vänner i Korea, och genom att se dem insåg jag att det inte är lätt att anpassa sig till en ny kultur och leva där. Dessutom betraktar människor i Korea fortfarande den afrikanska kontinenten som avlägsen. Jag ville dela mina erfarenheter med andra och låta koreaner upptäcka varje lands unika charm, så att Afrika inte förblev en okänd kontinent.
Samtalen jag hade med studenter som läste samma ämne som jag var verkligen oförglömliga och värdefulla upplevelser.
Min dag brukar börja med att jag vaknar vid halv åtta, äter frukost och träffar den lokala samordnaren vid niotiden för att prata om dagens schema. Ibland kommer jag hem före lunch, andra gånger på kvällen, beroende på om schemat blir försenat.
Jag brukar hjälpa till i köket vid middagen, och de dagar barnen är hemma hjälper jag dem med engelskaläxorna. Under projektet fick jag många tillfällen att prata med människor från olika grupper. Jag tyckte om att träffa och prata med nya människor. YOUTH- och WOMEN-grupperna och universitetsbesöken där vi kom för att prata med studenter som läser samma ämne som jag var verkligen oförglömliga och värdefulla upplevelser. Även efter att jag kommit tillbaka till Korea håller jag fortfarande kontakten med människorna jag träffade där.
Jag tror att det var en process där jag stärkte mitt inre.
Den viktigaste lärdomen jag fick av projektet var hur jag skulle kontrollera mitt eget sinne. I Korea går allt snabbt och hektiskt, men här är allt mer stillsamt och tar gott om tid. Jag insåg att stressen jag känner när jag inte gör något beror på ett slags tvång. Jag lärde mig att njuta av tiden utan att skynda på den.
I Korea brukar jag inte låtsas känna människor jag inte känner, men här hälsade alla på mig, skakade hand och välkomnade mig så varmt att jag blev glad. Jag tänkte att det måste vara så här det känns att bo i Korea, där det inte är konstigt att inte veta vem som bor bredvid. Jag är faktiskt introvert. Resor förknippas ofta med en utåtriktad energi, men jag har alltid velat skapa reseupplevelser som är utformade för introverta. I stället för ett högt tempo och ett dynamiskt upplägg tror jag att det kan vara minst lika berikande och lockande att stanna längre på en plats, fördjupa sig i omgivningen, gradvis knyta kontakter med människor och uppleva kulturen i en lugnare och mer meningsfull takt. Jag tyckte också mycket om att träffa nya människor, prata med varandra och dela åsikter. Jag känner att jag har fått goda vänner som jag kan hålla kontakten med även efter att jag kommit tillbaka till Korea. Till sist fick livet i Korea mig att inse hur värdefulla de saker är som jag tar för givna.
Till dig som funderar på att delta!
Det hände många gånger att jag blev förvirrad eftersom synen på tid skiljde sig så mycket från koreanernas. När jag kom till en ny plats och började bo där behövde jag sluta tänka enbart utifrån koreanska normer och försöka förstå och anpassa mig till lokalbefolkningens kultur och tankesätt. Om jag hade fritid försökte jag njuta av den som den var. Jag släppte min otålighet och litade på att problemet skulle lösa sig, även om det oftast tog längre tid än vad man är van vid i Korea. Till slut löste sig problemet ändå. Om det gäller något viktigt behöver man vara tydlig, men det är också viktigt att ge det tillräckligt med tid och acceptera läget. När dagen för min hemresa närmade sig tog jag mig också tid att njuta av fritiden. Det är också mycket viktigt att i förväg planera vad du vill uppnå och göra på platsen där du ska arbeta. Om planen inte följs eller något oväntat händer är det bättre att, i stället för att se situationen negativt, hitta sådant du kan göra på ett positivt sätt och lösa problemen ett i taget.
Mitt eget tips inför ett sabbatsår!
Språk
Kenya har engelska och swahili som officiella språk, men det språk som oftast talas av människor i Kericho-regionen är ett lokalt språk som kallas kalenjin. Naturligtvis går det också att kommunicera på engelska. Värdfamiljen och de lokala samordnarna är mycket bekväma med att prata engelska. Många människor du träffar där är dock inte så bra på engelska. Därför kan samordnarna ibland behöva tolka under samtal eller annan kommunikation. Om du redan kan en del engelska behöver du inte oroa dig för språkbarriären. Men om dina engelskkunskaper är lite begränsade kan det vara bra att öva på enkla samtal i förväg. Lokalbefolkningen du bor hos är mycket vänlig och försöker alltid lyssna på deltagarnas berättelser. De har också mer tålamod än människor i Korea. Därför tror jag inte att du behöver oroa dig alltför mycket, så länge du vill kommunicera även om din engelska inte är så bra. Om du är orolig för engelskan och internet, som är långsammare än i Korea och kostar pengar att använda, kan det vara bra att installera en ordboksapp som fungerar offline eller ta med en elektronisk ordbok som du enkelt kan använda.
Boende
Om du åker dit under regnperioden rekommenderar jag att du tar med en sovsäck. Jag fick ett eget rum som var rymligt och väldigt trevligt. Men jag blev ofta generad eftersom de sällan knackade innan de kom in i mitt rum. Därför är det artigt att be dem knacka innan de går in.
Mat
Personligen äter jag inte kött, så det var svårt för mig att äta den lokala maten. Jag tror att de som äter kött skulle uppskatta den lokala maten mer än jag gjorde. Om du är känslig när det gäller mat kan det vara en bra idé att ta med tillbehör hemifrån. Det mesta av maten lagas hemma i stället för att köpas färdig.
I Korea åt jag nästan olika rätter varje dag, men maten de lagade var alltid densamma, så mot slutet av projektet tyckte jag personligen att det var svårt. Det kan också vara en bra idé att handla mat på marknaden eller i affären och laga sin egen mat.
Ibland lagade jag ägg till frukost och tillagade snabbnudlar som jag hade köpt i Korea och bjöd på dem. Om det är någon mat du har svårt att äta kan du säga till. Jag hjälpte också till med matlagningen, så jag kunde prata i köket och bli vän med de lokala kvinnorna.
Vad du ska ta med!
Ficklampa – Jag rekommenderar verkligen en ficklampa. Ibland går strömmen och det blir väldigt mörkt på natten, så jag använde ficklampan i mobilen som jag hade med mig eftersom den jag tog med var för svag.
Presenter till lokala familjer – Jag tog med mig en massa koreanska snacks som presenter till lokala familjer, men eftersom de sällan äter sötsaker för att minska sitt sockerintag är det bättre att ta med andra saker.Jackor, långbyxor, gummistövlar, regnjacka, sovsäck under regnperioden. Om du besöker platsen under regnperioden måste du ta med långbyxor och en jacka. Tvätten torkar dåligt under regnperioden, så jag rekommenderar verkligen stövlar. Det är en bra idé att köpa dem på plats, där de kostar 600 KSH (sju eller åtta tusen koreanska won).
Speglar – Det finns inga speglar i de lokala husen, så det är en bra idé att ta med en liten handspegel ifall det skulle bli besvärligt för dig.
Böcker/filmer – Hur mycket fritid du har kan variera beroende på vad du gör, men om du ska stanna i mer än två månader rekommenderar jag att du tar med böcker och filmer.
Våtservetter och munskydd – Om du åker under torrperioden bör du ta med våtservetter och munskydd, eftersom det är mycket sand och damm när man rör sig omkring.
Mitt eget resmål i Afrika
Om du vill se vilda djur i Afrika ska du åka till Masai Mara nationalpark.Bensinen och inträdesavgifterna är dyra, men jag tycker att det är värt det. Tänk på att du inte kommer att kunna se många djur under den period då djuren vandrar till Tanzania. Det är också en bra idé att besöka naturreservat.
Jag tror att jag kan försöka ta till mig olika perspektiv med ett öppet sinne.
När jag kom tillbaka kände jag mig mer avslappnad än tidigare. Jag tror att jag kan försöka öppna mig för olika perspektiv, med vetskapen om att det kan finnas många olika synsätt på varje situation. Jag kände mig också trygg i mitt huvudämne och när jag återvänder till skolan kommer jag att gå på lektioner och förbereda uppgifter på ett annat sätt än tidigare och verkligen göra mitt bästa för min egen skull.
Min sammanfattning av sabbatsåret!
Upplevelse ★★★★★
När jag ser tillbaka var de svåra stunderna verkligen givande erfarenheter, särskilt att bo på en helt ny plats.
Lärande ★★★
Jag lärde mig mycket om mångfald och olika perspektiv på vissa situationer, vilket hjälpte mig att uppleva ett nytt koncept och förbättrade mina språkkunskaper.
Miljö ★★★★
Jämfört med Korea är det långt ifrån moderna bekvämligheter och miljön är inte särskilt trevlig, men det gör upplevelsen ännu bättre. Om du, precis som jag, älskar naturen kommer du att uppskatta landskapet här.
Säkerhet ★★★
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
