Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Upptäckte glädjen i att vara tillsammans i stället för ensam #Härliga upplevelser med aktiviteter på landsbygden och på gården #Lycka; energi från underbara människor
Från början tänkte jag: ”Om jag kommer tillbaka efter att ha tillbringat lite avkopplande tid på egen hand, så räcker det!” MenTack vare de otroligt vänliga människorna fick jag verkligen uppleva ”glädjen i att vara tillsammans”.
Uppslukad av grönskans charm! Ett sabbatsår på en gård i Hokkaido i Japan
Park Kyung-ah – deltagare i sabbatsårsprogrammet Gapper (22 år, sabbatsår efter att ha sagt upp sig) / 6 veckors sabbatsår |
# Jag bestämde mig för att ta ett sabbatsår eftersom jag ville ha tid för mig själv.
Hej! Jag heter Park Kyung-ah och är 22 år. Jag arbetade på ett företag ochEfter att jag sagt upp mig ville jag resa och få lite tid för mig själv, så jag bestämde mig för att ta ett sabbatsår.
När jag var i Korea hade jag provat på olika landsbygdsaktiviteter flera gånger,och blev sugen på att också uppleva livet på landsbygden utomlands.När jag letade efter projekt att delta i snubblade jag nästan av en slump över det här projektet på Gap Year och jämförde det med andra aktiviteter.Efter att ha jämfört olika villkor kände jag att det här stället passade mig, så jag bestämde mig för att delta.
Jag hade inga stora mål, som att förbättra min japanska eller utvecklas som person under sabbatsåret.Jag tänkte bara att det vore trevligt om jag efter sabbatsåret kunde känna: ”Vad glad jag är att jag åkte!”Om jag hade haft mål kunde sabbatsåret ha känts lyckat eller misslyckat beroende på om jag uppnådde dem. Men eftersom jag åkte utan mål och tog det som det kom behövde jag inte åstadkomma något konkret att visa upp – jag kunde bara ha roligt.
* Eftersom Park Kyung-ah var mycket intresserad av att få olika slags erfarenheter fick hon varje dag ett skräddarsytt personligt uppdrag i enskilda samtal, för att få utrymme att tänka och reflektera över sina relationer. Hon fick också en sabbatsårsdagbok som hjälp att reflektera och planera för sin egen skull.
# Vardagsrutiner i Japan
Tiderna varierar något beroende på de lokala förhållandena, men frukosten är klockan 7. Man går alltså upp och gör sig i ordning innan dess, och hjälper till att duka. Arbetet börjar prick klockan 8. (Det finns också en paus mellan förmiddags- och eftermiddagspasset.)
Lunch och vila är mellan klockan 12 och 13, och eftermiddagspasset pågår från 13 till 17. Middagen serveras klockan 18.30, så man bör också komma ner i god tid och hjälpa till med förberedelserna. Man kan duscha före maten eller när det passar efteråt.
# Jag blev väldigt imponerad av hur omtänksamma de var mot volontärerna hela tiden.
Eftersom jag var så intresserad av arbete på landsbygden att jag även hade letat upp och provat på sådana aktiviteter i Korea,tyckte jag att arbetet här var väldigt roligt. Det var förstås inte alls lätt – även de manliga anställda som bodde där tyckte att det var fysiskt krävande,det var det inte.Efter att ha svettats ordentligt, drickaen klunk vatten och ta en tugga av något gott medan man tittar ut över den vackra naturen – jag kan inte beskriva hur lycklig jag kände mig.Framför allt var måltiderna efter en hård arbetsdag verkligen fantastiska.
Volontärerna jag arbetade med var väldigt vänliga, men framför alltvar jag så lycklig tack vare värdfamiljerna.När jag kom tillbaka efter en tur in till stan gav de mig en souvenir i present, och dagen före min avresa bakade de en jättegod kaka åt mig av potatis.
De hämtade och lämnade mig med bil när jag skulle på utflykter, och på lediga dagar åkte vi allihop in till stan och åt sushi.Om jag skulle räkna upp allt skulle listan aldrig ta slut, men jag blev väldigt imponerad av hur de tog hand om volontärerna hela tiden.
Eftersom jag hörde japanska hela tiden märkte jag naturligt hur mina kunskaper i språket förbättrades.Jag var inte bra på japanska eller engelska, men till min förvåning kunde jag ändå göra mig förstådd med hjälp av gester och kroppsspråk.Det är förstås idealiskt att kunna språket bra, men här lärde jag mig verkligen att man kan ha det riktigt trevligt även om man inte kan det.
# Människor jag träffade i Japan
Det var inte bara volontärernasom kom på besök – en mängd olika gäster tittade in regelbundet.Till en början oroade jag mig för om jag skulle kunna anpassa mig, menNär jag berättade att jag var koreanska förstod alla mig, även om jag inte uttryckte mig så bra, så jag kunde ha det trevligt.
Från japanska vänner i min egen ålder till gulliga tjejer från Osaka, en tysk tjej med fantastiska matlagningskunskaper och en japansk kvinna som reste runt i Hokkaido på cykel – de härliga människornas positiva energi gjorde mig otroligt glad.
# Till dig som funderar på att delta
Jag bodde på en gård i Hokkaido från mitten av juli till slutet av augusti, under Hokkaidos sommar. Om du tror att det är svalt där även på sommaren kan du bli lite överraskad. I slutet av juli steg till exempel dagstemperaturen över 30 °C, och jag minns att det var ganska tufft att arbeta utomhus.
Om du är mycket känslig för värme bör du vara försiktig under den perioden. (Eftersom sommaren är så kort och sval har boendena ingen luftkonditionering. Om det plötsligt blir varmt kan det därför kännas väldigt kvavt.)Men kvällarna kan bli riktigt svala, så du behöver ett extra lager, som en kofta eller jacka. Jag fryser lätt, så jag behövde ha en kortärmad tröja med en vit kofta och dessutom jackan som värdparet lånade mig.
Dessutom går det mesta av arbetet i juli–augusti ut på att rensa ogräs i gassande solsken. De stora ogräsen drar man upp för hand och de små tar man med redskap. Eftersom man måste böja ryggen medan man arbetar är det väldigt tufft. (Jag hade också ont i ryggen i början och tyckte att det var jobbigt.)
Utöver det gassande solskenet skulle jag rekommendera dig att undvika den här perioden om du inte har så mycket ork. Framför allt drabbas Hokkaido inte direkt av tyfoner i samma utsträckning som andra regioner, men deras följder kan ändå leda till täta eller kraftiga regn. Jag minns att jag blev ganska nedstämd eftersom det var regn i prognosen varje dag när jag förberedde resan.
I augusti infaller också Obon-helgen. Då är det mycket folk överallt och boendepriserna stiger. Om du planerar en resa måste du alltså ta hänsyn till både vädret och helgen. (Jag skriver det här eftersom min resplan sköts upp gång på gång på grund av vädret och jag till slut reste under helgen. Jag hoppas att ingen annan behöver råka ut för det!)
# ”Känslan av att vara tillsammans”
Efter sabbatsåret var inget synligt annorlunda, men jag träffade många fina människor och minnena av tiden vi tillbringade tillsammans finns kvar. Därför är jag fortfarande lycklig :)
Först trodde jag att det skulle räcka att tillbringa bekymmersfri tid ensam! MenTack vare de väldigt vänliga människorna kunde jag verkligen njuta av ”glädjen i att vara tillsammans”.Vi förberedde saker tillsammans, bar bagage tillsammans, rensade ogräs tillsammans och cyklade tillsammans. I stället för att vara ensam verkade jag alltid vara tillsammans med någon. Språket hindrade mig ibland, menFör mig, som var van vid stressen som kan uppstå i relationer med andra, var den positiva energi som relationerna med andra gav helt underbar.
# Mina tips för sabbatsåret
- Språk
Jag pluggade inte särskilt mycket, men packade med en liten grammatikbok innan jag åkte till Hokkaido. Ibland använde jag en översättningsapp för att kommunicera, och när meningarna verkade lite klumpiga tog jag ofta hjälp av grammatikboken.
- Boende
Rummet är mycket bekvämt. Eftersom Hokkaidos somrar är korta och svala är det dock en bra idé att ta med ett extra lager, till exempel en kofta eller jacka.
- Måltider
Tre riktigt goda hemlagade måltider om dagen ingår. Alla volontärer hjälps åt med dukning och disk efter måltiderna, så det är inte särskilt ansträngande. Kom bara med ett glatt humör.
- Saker att ta med
Saker som det var besvärligt att vara utan:Tvättnät/tvättpåse. Jag handtvättar själv vissa plagg, så jag behövde ingen, men eftersom familjerna och volontärerna delar tvättmaskin rekommenderar jag starkt att ta med en egen tvättpåse.
Saker som var bra att ha:Klädhängare. Du kan vika och organisera kläderna, men om du vill undvika skrynklor är det bra att ta med extra galgar. De tre galgar jag tog med för säkerhets skull var verkligen användbara. Däremot behöver du inte ta med handdukar. Tvättmaskinen körs varje dag, så det finns alltid handdukar och alla kan använda dem utan problem. Du kan ta med egna, men om väskan blir för full är det bara att lämna dem hemma.
Tips om vad du bör ta med:Alla dagliga förnödenheter tillhandahålls, så du behöver inte släpa på tungt bagage. Om du behöver något kan du beställa det på nätet, och ibland åker vi allihop till mataffären tillsammans, så du kan också köpa saker efter hand.
Mitt restips för Hokkaido
Hokkaido har många kända sevärdheter, som Biei och Otaru, men de ligger ganska långt från boendet, så jag skulle inte rekommendera dem särskilt mycket. (Redaktören: Fotot är en bild från Biei som Park Kyung-a skickade.)
Närmaste stad är Asahikawa. Den är mest känd för sitt zoo, och Snömuseet är också trevligt att besöka en kort stund.
Själv besökte jag solrosfälten i staden Hokuryu. Du kan ta dig dit med tåg och buss på relativt kort tid och till låg kostnad. Det vidsträckta havet av solrosor är verkligen spektakulärt, och det finns även cyklar att hyra, så det är perfekt för en lugn cykeltur.
Mitt sabbatsår är
Upplevelse ★★★★★
Det är en plats med många möjligheter till varierande upplevelser. Jag kunde verkligen njuta av landsbygdens nöjen, sådana som man inte får uppleva i staden.
Lärande ★★★★★
Jag rekommenderar det varmt om du vill förbättra din japanska. Genom att själv uppleva japansk kultur fick jag ett bredare perspektiv och började se världen på ett annat sätt.
Miljö ★★★★★
Omgivningarna består av typiskt landsbygdslandskap. Det finns ett stort berg i närheten, så var du än befinner dig kan du njuta av vackra vyer.
Säkerhet ★★★★★
Arbetsskor och arbetskläder tillhandahålls, och du får inga farliga arbetsuppgifter, så du kan känna dig trygg.
Fritid ★★★★★
På lediga dagar brukar vi ofta gå ut tillsammans. Du kan resa på egen hand eller gå ut med andra och äta på trevliga restauranger, så du kan få en innehållsrik fritid.
Från början tänkte jag: ”Om jag kommer tillbaka efter att ha tillbringat lite avkopplande tid på egen hand, så räcker det!” MenTack vare de otroligt vänliga människorna fick jag verkligen uppleva ”glädjen i att vara tillsammans”.
Uppslukad av grönskans charm! Ett sabbatsår på en gård i Hokkaido i Japan
Park Kyung-ah – deltagare i sabbatsårsprogrammet Gapper (22 år, sabbatsår efter att ha sagt upp sig) / 6 veckors sabbatsår |
# Jag bestämde mig för att ta ett sabbatsår eftersom jag ville ha tid för mig själv.
Hej! Jag heter Park Kyung-ah och är 22 år. Jag arbetade på ett företag ochEfter att jag sagt upp mig ville jag resa och få lite tid för mig själv, så jag bestämde mig för att ta ett sabbatsår.
När jag var i Korea hade jag provat på olika landsbygdsaktiviteter flera gånger,och blev sugen på att också uppleva livet på landsbygden utomlands.När jag letade efter projekt att delta i snubblade jag nästan av en slump över det här projektet på Gap Year och jämförde det med andra aktiviteter.Efter att ha jämfört olika villkor kände jag att det här stället passade mig, så jag bestämde mig för att delta.
Jag hade inga stora mål, som att förbättra min japanska eller utvecklas som person under sabbatsåret.Jag tänkte bara att det vore trevligt om jag efter sabbatsåret kunde känna: ”Vad glad jag är att jag åkte!”Om jag hade haft mål kunde sabbatsåret ha känts lyckat eller misslyckat beroende på om jag uppnådde dem. Men eftersom jag åkte utan mål och tog det som det kom behövde jag inte åstadkomma något konkret att visa upp – jag kunde bara ha roligt.
* Eftersom Park Kyung-ah var mycket intresserad av att få olika slags erfarenheter fick hon varje dag ett skräddarsytt personligt uppdrag i enskilda samtal, för att få utrymme att tänka och reflektera över sina relationer. Hon fick också en sabbatsårsdagbok som hjälp att reflektera och planera för sin egen skull.
# Vardagsrutiner i Japan
Tiderna varierar något beroende på de lokala förhållandena, men frukosten är klockan 7. Man går alltså upp och gör sig i ordning innan dess, och hjälper till att duka. Arbetet börjar prick klockan 8. (Det finns också en paus mellan förmiddags- och eftermiddagspasset.)
Lunch och vila är mellan klockan 12 och 13, och eftermiddagspasset pågår från 13 till 17. Middagen serveras klockan 18.30, så man bör också komma ner i god tid och hjälpa till med förberedelserna. Man kan duscha före maten eller när det passar efteråt.
# Jag blev väldigt imponerad av hur omtänksamma de var mot volontärerna hela tiden.
Eftersom jag var så intresserad av arbete på landsbygden att jag även hade letat upp och provat på sådana aktiviteter i Korea,tyckte jag att arbetet här var väldigt roligt. Det var förstås inte alls lätt – även de manliga anställda som bodde där tyckte att det var fysiskt krävande,det var det inte.Efter att ha svettats ordentligt, drickaen klunk vatten och ta en tugga av något gott medan man tittar ut över den vackra naturen – jag kan inte beskriva hur lycklig jag kände mig.Framför allt var måltiderna efter en hård arbetsdag verkligen fantastiska.
Volontärerna jag arbetade med var väldigt vänliga, men framför alltvar jag så lycklig tack vare värdfamiljerna.När jag kom tillbaka efter en tur in till stan gav de mig en souvenir i present, och dagen före min avresa bakade de en jättegod kaka åt mig av potatis.
De hämtade och lämnade mig med bil när jag skulle på utflykter, och på lediga dagar åkte vi allihop in till stan och åt sushi.Om jag skulle räkna upp allt skulle listan aldrig ta slut, men jag blev väldigt imponerad av hur de tog hand om volontärerna hela tiden.
Eftersom jag hörde japanska hela tiden märkte jag naturligt hur mina kunskaper i språket förbättrades.Jag var inte bra på japanska eller engelska, men till min förvåning kunde jag ändå göra mig förstådd med hjälp av gester och kroppsspråk.Det är förstås idealiskt att kunna språket bra, men här lärde jag mig verkligen att man kan ha det riktigt trevligt även om man inte kan det.
# Människor jag träffade i Japan
Det var inte bara volontärernasom kom på besök – en mängd olika gäster tittade in regelbundet.Till en början oroade jag mig för om jag skulle kunna anpassa mig, menNär jag berättade att jag var koreanska förstod alla mig, även om jag inte uttryckte mig så bra, så jag kunde ha det trevligt.
Från japanska vänner i min egen ålder till gulliga tjejer från Osaka, en tysk tjej med fantastiska matlagningskunskaper och en japansk kvinna som reste runt i Hokkaido på cykel – de härliga människornas positiva energi gjorde mig otroligt glad.
# Till dig som funderar på att delta
Jag bodde på en gård i Hokkaido från mitten av juli till slutet av augusti, under Hokkaidos sommar. Om du tror att det är svalt där även på sommaren kan du bli lite överraskad. I slutet av juli steg till exempel dagstemperaturen över 30 °C, och jag minns att det var ganska tufft att arbeta utomhus.
Om du är mycket känslig för värme bör du vara försiktig under den perioden. (Eftersom sommaren är så kort och sval har boendena ingen luftkonditionering. Om det plötsligt blir varmt kan det därför kännas väldigt kvavt.)Men kvällarna kan bli riktigt svala, så du behöver ett extra lager, som en kofta eller jacka. Jag fryser lätt, så jag behövde ha en kortärmad tröja med en vit kofta och dessutom jackan som värdparet lånade mig.
Dessutom går det mesta av arbetet i juli–augusti ut på att rensa ogräs i gassande solsken. De stora ogräsen drar man upp för hand och de små tar man med redskap. Eftersom man måste böja ryggen medan man arbetar är det väldigt tufft. (Jag hade också ont i ryggen i början och tyckte att det var jobbigt.)
Utöver det gassande solskenet skulle jag rekommendera dig att undvika den här perioden om du inte har så mycket ork. Framför allt drabbas Hokkaido inte direkt av tyfoner i samma utsträckning som andra regioner, men deras följder kan ändå leda till täta eller kraftiga regn. Jag minns att jag blev ganska nedstämd eftersom det var regn i prognosen varje dag när jag förberedde resan.
I augusti infaller också Obon-helgen. Då är det mycket folk överallt och boendepriserna stiger. Om du planerar en resa måste du alltså ta hänsyn till både vädret och helgen. (Jag skriver det här eftersom min resplan sköts upp gång på gång på grund av vädret och jag till slut reste under helgen. Jag hoppas att ingen annan behöver råka ut för det!)
# ”Känslan av att vara tillsammans”
Efter sabbatsåret var inget synligt annorlunda, men jag träffade många fina människor och minnena av tiden vi tillbringade tillsammans finns kvar. Därför är jag fortfarande lycklig :)
Först trodde jag att det skulle räcka att tillbringa bekymmersfri tid ensam! MenTack vare de väldigt vänliga människorna kunde jag verkligen njuta av ”glädjen i att vara tillsammans”.Vi förberedde saker tillsammans, bar bagage tillsammans, rensade ogräs tillsammans och cyklade tillsammans. I stället för att vara ensam verkade jag alltid vara tillsammans med någon. Språket hindrade mig ibland, menFör mig, som var van vid stressen som kan uppstå i relationer med andra, var den positiva energi som relationerna med andra gav helt underbar.
# Mina tips för sabbatsåret
- Språk
Jag pluggade inte särskilt mycket, men packade med en liten grammatikbok innan jag åkte till Hokkaido. Ibland använde jag en översättningsapp för att kommunicera, och när meningarna verkade lite klumpiga tog jag ofta hjälp av grammatikboken.
- Boende
Rummet är mycket bekvämt. Eftersom Hokkaidos somrar är korta och svala är det dock en bra idé att ta med ett extra lager, till exempel en kofta eller jacka.
- Måltider
Tre riktigt goda hemlagade måltider om dagen ingår. Alla volontärer hjälps åt med dukning och disk efter måltiderna, så det är inte särskilt ansträngande. Kom bara med ett glatt humör.
- Saker att ta med
Saker som det var besvärligt att vara utan:Tvättnät/tvättpåse. Jag handtvättar själv vissa plagg, så jag behövde ingen, men eftersom familjerna och volontärerna delar tvättmaskin rekommenderar jag starkt att ta med en egen tvättpåse.
Saker som var bra att ha:Klädhängare. Du kan vika och organisera kläderna, men om du vill undvika skrynklor är det bra att ta med extra galgar. De tre galgar jag tog med för säkerhets skull var verkligen användbara. Däremot behöver du inte ta med handdukar. Tvättmaskinen körs varje dag, så det finns alltid handdukar och alla kan använda dem utan problem. Du kan ta med egna, men om väskan blir för full är det bara att lämna dem hemma.
Tips om vad du bör ta med:Alla dagliga förnödenheter tillhandahålls, så du behöver inte släpa på tungt bagage. Om du behöver något kan du beställa det på nätet, och ibland åker vi allihop till mataffären tillsammans, så du kan också köpa saker efter hand.
Mitt restips för Hokkaido
Hokkaido har många kända sevärdheter, som Biei och Otaru, men de ligger ganska långt från boendet, så jag skulle inte rekommendera dem särskilt mycket. (Redaktören: Fotot är en bild från Biei som Park Kyung-a skickade.)
Närmaste stad är Asahikawa. Den är mest känd för sitt zoo, och Snömuseet är också trevligt att besöka en kort stund.
Själv besökte jag solrosfälten i staden Hokuryu. Du kan ta dig dit med tåg och buss på relativt kort tid och till låg kostnad. Det vidsträckta havet av solrosor är verkligen spektakulärt, och det finns även cyklar att hyra, så det är perfekt för en lugn cykeltur.
Mitt sabbatsår är
Upplevelse ★★★★★
Det är en plats med många möjligheter till varierande upplevelser. Jag kunde verkligen njuta av landsbygdens nöjen, sådana som man inte får uppleva i staden.
Lärande ★★★★★
Jag rekommenderar det varmt om du vill förbättra din japanska. Genom att själv uppleva japansk kultur fick jag ett bredare perspektiv och började se världen på ett annat sätt.
Miljö ★★★★★
Omgivningarna består av typiskt landsbygdslandskap. Det finns ett stort berg i närheten, så var du än befinner dig kan du njuta av vackra vyer.
Säkerhet ★★★★★
Arbetsskor och arbetskläder tillhandahålls, och du får inga farliga arbetsuppgifter, så du kan känna dig trygg.
Fritid ★★★★★
På lediga dagar brukar vi ofta gå ut tillsammans. Du kan resa på egen hand eller gå ut med andra och äta på trevliga restauranger, så du kan få en innehållsrik fritid.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
