#Tid att reflektera över mig själv #Vila, nya utmaningar #Jag kände mig mer mogen och empatisk
Under den här vistelsen under sabbatsåret fick jag tid att reflektera över mig själv.Ibland dyker minnen plötsligt upp av saker jag sagt obetänksamt och som sårat andra, eller tillfällen då jag agerat utan urskillning. Det känns pinsamt. När en sådan tanke väl väcks fortsätter minnena att komma, det ena efter det andra, och det blir jobbigt.
– Vistelse under sabbatsår på Jeju / Jeon Hye-young, familjegäst under sabbatsår / 8 veckor |
# Jag ville få kraft att gå vidare igen.

Jag är yrkesverksam och i mitten av trettioårsåldern. Efter att ha arbetat i över tio år var jag helt utmattad. På mitt företag får medarbetare som har arbetat där i mer än tio år ta ett års tjänstledighet, så jag tog modigt ledigt utan någon konkret plan.
Men eftersom jag skulle vara ledig ett helt år tänkte jag att jag borde göra något minnesvärt. När jag samlade information om resor råkade jag hitta en koreansk webbplats om sabbatsår. Jag hade hört uttrycket ”sabbatsår”, mentrodde att det bara var något universitetsstudenter gjorde. Men när jag bläddrade på webbplatsen insåg jag att så inte nödvändigtvis var fallet.
Målet med sabbatsåret varFör det första att ge mig själv vila.Därför var resor, som jag vanligtvis tycker om, ett sätt att vila.
Det andra målet var att utmana mig själv med något nytt.Efter att ha upprepat samma arbetsmönster i tio år kände jag mig lite uttråkad, ochjag undrade om jag höll på att tappa min ursprungliga entusiasm.Därför började jag under ledigheten drömma om att utmana mig själv med något nytt som kunde ge mitt liv ny energi.
Det tredje målet var att få kraft att gå vidare igen.Jag hoppades kunna samla på mig tillräckligt med energi under sabbatsåret för att arbeta passionerat igen när jag kom tillbaka, precis som när jag var ny på jobbet.
Även om jag kanske ansågs vara lite gammal för det sökte jag till sabbatsårsprogrammet, eftersom jag tänkte att det kunde bli en chans att blicka tillbaka på den jag varit och anta nya utmaningar. Jag hade varit intresserad av att bo en månad i en annan del av landet, och eftersom det fanns ett boendeprogram bland sabbatsårsprogrammen sökte jag dit.
Jag hade faktiskt inte bestämt mig för Jeju från början, men andra platser som Seoul, Gyeongju och Busan hade åldersgränser, så till slut valde jag Jeju.
# Jag kunde njuta av att inte göra någonting.

Jag kom till Jeju dagen före startdatumet. Jag tog bussen från flygplatsen till pensionatet. Ägaren var en ung kvinna med barn. När jag sa att jag inte hade ätit middag lagade hon en måltid åt mig. Jag var hungrig och middagen smakade väldigt gott.
Vistelsen under sabbatsåret började den 1 september. Efter att gästerna hade checkat ut blev städning av rummen min huvudsakliga uppgift. Jag började städa mellan klockan 10 och 11 och ägnade ungefär 2–3 timmar åt städning och tvätt. När jag var klar åt jag lunch, gjorde mig i ordning och tog bussen för att åka runt.
Under vecka 1 och 3 kunde jag vila en dag, och under vecka 2 och 4 kunde jag vila två dagar. I början reste jag verkligen intensivt. Som mest besökte jag tre platser på en dag, men med tiden begränsade jag mig till ungefär en plats om dagen. Vissa dagar tillbringade jag på Hallas bibliotek eller vilade bara på boendet.
Eftersom målet inte var att följa ett tätt planerat reseschema från början, utan att prova på att bo på platsen, kunde jag njuta av stunder då jag inte gjorde någonting.Till en början fanns det saker jag inte var van vid och jag gjorde misstag, men med tiden vande jag mig och kunde städa utan problem.
# Jag hoppades att Jeju skulle kunna bevaras så orört som möjligt.

I slutet av augusti gjordes bussnätet om, vilket gjorde det lättare att resa med buss. Det tog lite längre tid, men jag kunde ta mig med buss till nästan alla platser jag ville besöka.Temat för den här Jejuresan var havet, oreum (vulkaniska käglor) och historia.
Haven på Jeju var vackra överallt, men bland dem var Gangjeongs hav allra vackrast.Jag stirrade länge på en och samma plats och hann inte besöka alla platser jag hade planerat för den dagen, så jag var tvungen att återvända till boendet. Under den här resan upptäckte jag också tjusningen med Jejus oreum (vulkaniska käglor).
Jejus oreum, som alla har sin egen vackra karaktär, är fler än 360 till antalet. Även om man besteg ett varje dag under ett helt år skulle man alltså ändå inte hinna med alla. Det är ingen överdrift att kalla Jeju för oreumens ö. I synnerhet var Geomun Oreum, Yongnuni Oreum och Darangshi Oreum underbara.
Geomun Oreum kändes som att utforska en urskog. Yongnuni Oreum förde tankarna till gräsmarkerna någonstans i Europa, och från Darangshi Oreum fick jag den uppfriskande känslan av att blicka ut över landskapet efter en ansträngande klättring.
Jag blev ledsen över att den vackra ön Jeju har en så hjärtskärande historia. 4.3-minneshallen, byn Bukchon, Darangshi Oreum – överallt där jag satte min fot fanns spår av smärta. Jag tänkte att människor inte bara borde söka sig till Jeju för dess skönhet, utan också lära sig om det lidande som ön har genomgått.
Det som gjorde ont i hjärtat när jag såg mig omkring var att Jeju gradvis förändras och börjar likna en stad på fastlandet, med höghus och nöjesparker som dyker upp lite i taget.Jag hoppades att Jeju skulle kunna bevaras i sitt naturliga tillstånd så långt det är möjligt.
# Man kan inte veta allt bara genom att se till ytan.

Under den här vistelsen under sabbatsåret var jag glad över att få se Jeju igen. Jag har besökt Jeju ganska många gånger i mitt liv. Det här var femte gången. Men när jag tänker efter var de fyra tidigare resorna gruppresor, som paketresor. Även om jag varken planerade eller körde själv tog andra med mig till rekommenderade restauranger och ordnade sightseeing.
Under den här sabbatsårsperioden åkte jag till en plats som heter Bukchon. Innan dess besökte jag också 4.3-minneshallen och Hanra-biblioteket och läste ”Sunis farbror” som förberedelse. När jag sedan besökte Bukchon var det mycket jag kände utöver det jag kunde se. Efter att ha promenerat runt i byn och gått in i minneshallen i närheten tänkte jag: ”Åh! Det här är platsen jag besökte tidigare i år!”
Det var både roligt och lite nedslående att inse vilken sorts resa jag hade gjort tidigare samma år.Resor verkar fungera så. Man måste planera och lära sig själv för att verkligen förstå en plats. Är det inte så med allt? Man kan inte veta allt bara genom att se till ytan.
# Mitt tips för sabbatsåret

(Boende)
De erbjöd ett dubbelrum med eget badrum, så det var inga större olägenheter.
(Måltider)
Frukost, lunch och middag ingick, och eftersom det oftast fanns ris i riskokaren kunde man ta för sig själv när det var dags att äta.
(Vad du bör ta med)
På Jeju blir du inte särskilt besvärad så länge du har ombyteskläder och de personliga saker du absolut behöver. Gästhusen tillhandahåller många nödvändigheter, som toalettartiklar och toalettpapper.
(Till dig som funderar på att delta)
Jag var orolig dagen före avresan till mitt sabbatsår. Eftersom vi inte hade haft något förberedande möte ansikte mot ansikte oroade jag mig: tänk om det inte blir som jag förväntat mig? Kommer det att vara säkert? Kommer jag att klara det? Men när jag väl kom fram till Jeju kände jag mig inte längre orolig.Om du tvekar kanske det inte är någon dum idé att bara köra på.
# Mina utflyktsmål på Jeju

Under den här perioden av mitt sabbatsår fick jag uppleva Jejus hav, oreum och historia. Alla stränderna var vackra, men Gangjeong gjorde starkast intryck. Av oreumen minns jag särskilt Geomun Oreum, Yongnuni Oreum och Darangshi Oreum. Varje oreum har sin egen charm och skönhet. När det gäller historia rekommenderar jag att läsa Hyun Ki-youngs ”Sunis farbror” och besöka 4.3-minneshallen och Bukchon.
# Under den här vistelsen under mitt sabbatsår fick jag tid att reflektera över mig själv.

Under den här vistelsen under mitt sabbatsår fick jag tid att reflektera över mig själv.Ibland dyker det plötsligt upp minnen av saker jag sagt obetänksamt och som sårat andra, eller saker jag gjort tanklöst förr, och jag skäms. När ett sådant minne väl dyker upp fortsätter det ena efter det andra att komma tillbaka, och det blir till och med plågsamt.
Jag bestämde mig för att låta Jejus vind föra bort de minnena, kasta dem i Jejus hav och lämna dem undanstoppade i hörnen av Jejus stenmurar. OchJag återvände hem med min trötta kropp och själ fyllda av massor av positiv energi.
StorDet skedde ingen stor förändring, menJag känner att jag har åstadkommit något.
Under den här vistelsen under sabbatsåret fick jag tid att reflektera över mig själv.Ibland dyker minnen plötsligt upp av saker jag sagt obetänksamt och som sårat andra, eller tillfällen då jag agerat utan urskillning. Det känns pinsamt. När en sådan tanke väl väcks fortsätter minnena att komma, det ena efter det andra, och det blir jobbigt.
– Vistelse under sabbatsår på Jeju / Jeon Hye-young, familjegäst under sabbatsår / 8 veckor |
# Jag ville få kraft att gå vidare igen.

Jag är yrkesverksam och i mitten av trettioårsåldern. Efter att ha arbetat i över tio år var jag helt utmattad. På mitt företag får medarbetare som har arbetat där i mer än tio år ta ett års tjänstledighet, så jag tog modigt ledigt utan någon konkret plan.
Men eftersom jag skulle vara ledig ett helt år tänkte jag att jag borde göra något minnesvärt. När jag samlade information om resor råkade jag hitta en koreansk webbplats om sabbatsår. Jag hade hört uttrycket ”sabbatsår”, mentrodde att det bara var något universitetsstudenter gjorde. Men när jag bläddrade på webbplatsen insåg jag att så inte nödvändigtvis var fallet.
Målet med sabbatsåret varFör det första att ge mig själv vila.Därför var resor, som jag vanligtvis tycker om, ett sätt att vila.
Det andra målet var att utmana mig själv med något nytt.Efter att ha upprepat samma arbetsmönster i tio år kände jag mig lite uttråkad, ochjag undrade om jag höll på att tappa min ursprungliga entusiasm.Därför började jag under ledigheten drömma om att utmana mig själv med något nytt som kunde ge mitt liv ny energi.
Det tredje målet var att få kraft att gå vidare igen.Jag hoppades kunna samla på mig tillräckligt med energi under sabbatsåret för att arbeta passionerat igen när jag kom tillbaka, precis som när jag var ny på jobbet.
Även om jag kanske ansågs vara lite gammal för det sökte jag till sabbatsårsprogrammet, eftersom jag tänkte att det kunde bli en chans att blicka tillbaka på den jag varit och anta nya utmaningar. Jag hade varit intresserad av att bo en månad i en annan del av landet, och eftersom det fanns ett boendeprogram bland sabbatsårsprogrammen sökte jag dit.
Jag hade faktiskt inte bestämt mig för Jeju från början, men andra platser som Seoul, Gyeongju och Busan hade åldersgränser, så till slut valde jag Jeju.
# Jag kunde njuta av att inte göra någonting.

Jag kom till Jeju dagen före startdatumet. Jag tog bussen från flygplatsen till pensionatet. Ägaren var en ung kvinna med barn. När jag sa att jag inte hade ätit middag lagade hon en måltid åt mig. Jag var hungrig och middagen smakade väldigt gott.
Vistelsen under sabbatsåret började den 1 september. Efter att gästerna hade checkat ut blev städning av rummen min huvudsakliga uppgift. Jag började städa mellan klockan 10 och 11 och ägnade ungefär 2–3 timmar åt städning och tvätt. När jag var klar åt jag lunch, gjorde mig i ordning och tog bussen för att åka runt.
Under vecka 1 och 3 kunde jag vila en dag, och under vecka 2 och 4 kunde jag vila två dagar. I början reste jag verkligen intensivt. Som mest besökte jag tre platser på en dag, men med tiden begränsade jag mig till ungefär en plats om dagen. Vissa dagar tillbringade jag på Hallas bibliotek eller vilade bara på boendet.
Eftersom målet inte var att följa ett tätt planerat reseschema från början, utan att prova på att bo på platsen, kunde jag njuta av stunder då jag inte gjorde någonting.Till en början fanns det saker jag inte var van vid och jag gjorde misstag, men med tiden vande jag mig och kunde städa utan problem.
# Jag hoppades att Jeju skulle kunna bevaras så orört som möjligt.

I slutet av augusti gjordes bussnätet om, vilket gjorde det lättare att resa med buss. Det tog lite längre tid, men jag kunde ta mig med buss till nästan alla platser jag ville besöka.Temat för den här Jejuresan var havet, oreum (vulkaniska käglor) och historia.
Haven på Jeju var vackra överallt, men bland dem var Gangjeongs hav allra vackrast.Jag stirrade länge på en och samma plats och hann inte besöka alla platser jag hade planerat för den dagen, så jag var tvungen att återvända till boendet. Under den här resan upptäckte jag också tjusningen med Jejus oreum (vulkaniska käglor).
Jejus oreum, som alla har sin egen vackra karaktär, är fler än 360 till antalet. Även om man besteg ett varje dag under ett helt år skulle man alltså ändå inte hinna med alla. Det är ingen överdrift att kalla Jeju för oreumens ö. I synnerhet var Geomun Oreum, Yongnuni Oreum och Darangshi Oreum underbara.
Geomun Oreum kändes som att utforska en urskog. Yongnuni Oreum förde tankarna till gräsmarkerna någonstans i Europa, och från Darangshi Oreum fick jag den uppfriskande känslan av att blicka ut över landskapet efter en ansträngande klättring.
Jag blev ledsen över att den vackra ön Jeju har en så hjärtskärande historia. 4.3-minneshallen, byn Bukchon, Darangshi Oreum – överallt där jag satte min fot fanns spår av smärta. Jag tänkte att människor inte bara borde söka sig till Jeju för dess skönhet, utan också lära sig om det lidande som ön har genomgått.
Det som gjorde ont i hjärtat när jag såg mig omkring var att Jeju gradvis förändras och börjar likna en stad på fastlandet, med höghus och nöjesparker som dyker upp lite i taget.Jag hoppades att Jeju skulle kunna bevaras i sitt naturliga tillstånd så långt det är möjligt.
# Man kan inte veta allt bara genom att se till ytan.

Under den här vistelsen under sabbatsåret var jag glad över att få se Jeju igen. Jag har besökt Jeju ganska många gånger i mitt liv. Det här var femte gången. Men när jag tänker efter var de fyra tidigare resorna gruppresor, som paketresor. Även om jag varken planerade eller körde själv tog andra med mig till rekommenderade restauranger och ordnade sightseeing.
Under den här sabbatsårsperioden åkte jag till en plats som heter Bukchon. Innan dess besökte jag också 4.3-minneshallen och Hanra-biblioteket och läste ”Sunis farbror” som förberedelse. När jag sedan besökte Bukchon var det mycket jag kände utöver det jag kunde se. Efter att ha promenerat runt i byn och gått in i minneshallen i närheten tänkte jag: ”Åh! Det här är platsen jag besökte tidigare i år!”
Det var både roligt och lite nedslående att inse vilken sorts resa jag hade gjort tidigare samma år.Resor verkar fungera så. Man måste planera och lära sig själv för att verkligen förstå en plats. Är det inte så med allt? Man kan inte veta allt bara genom att se till ytan.
# Mitt tips för sabbatsåret

(Boende)
De erbjöd ett dubbelrum med eget badrum, så det var inga större olägenheter.
(Måltider)
Frukost, lunch och middag ingick, och eftersom det oftast fanns ris i riskokaren kunde man ta för sig själv när det var dags att äta.
(Vad du bör ta med)
På Jeju blir du inte särskilt besvärad så länge du har ombyteskläder och de personliga saker du absolut behöver. Gästhusen tillhandahåller många nödvändigheter, som toalettartiklar och toalettpapper.
(Till dig som funderar på att delta)
Jag var orolig dagen före avresan till mitt sabbatsår. Eftersom vi inte hade haft något förberedande möte ansikte mot ansikte oroade jag mig: tänk om det inte blir som jag förväntat mig? Kommer det att vara säkert? Kommer jag att klara det? Men när jag väl kom fram till Jeju kände jag mig inte längre orolig.Om du tvekar kanske det inte är någon dum idé att bara köra på.
# Mina utflyktsmål på Jeju

Under den här perioden av mitt sabbatsår fick jag uppleva Jejus hav, oreum och historia. Alla stränderna var vackra, men Gangjeong gjorde starkast intryck. Av oreumen minns jag särskilt Geomun Oreum, Yongnuni Oreum och Darangshi Oreum. Varje oreum har sin egen charm och skönhet. När det gäller historia rekommenderar jag att läsa Hyun Ki-youngs ”Sunis farbror” och besöka 4.3-minneshallen och Bukchon.
# Under den här vistelsen under mitt sabbatsår fick jag tid att reflektera över mig själv.

Under den här vistelsen under mitt sabbatsår fick jag tid att reflektera över mig själv.Ibland dyker det plötsligt upp minnen av saker jag sagt obetänksamt och som sårat andra, eller saker jag gjort tanklöst förr, och jag skäms. När ett sådant minne väl dyker upp fortsätter det ena efter det andra att komma tillbaka, och det blir till och med plågsamt.
Jag bestämde mig för att låta Jejus vind föra bort de minnena, kasta dem i Jejus hav och lämna dem undanstoppade i hörnen av Jejus stenmurar. OchJag återvände hem med min trötta kropp och själ fyllda av massor av positiv energi.
StorDet skedde ingen stor förändring, menJag känner att jag har åstadkommit något.
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.