Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Insåg mina egna brister; fick mina farhågor undanröjda #Upptäckte min förmåga som reseledare; gjorde upp framtidsplaner #Tog mig tid att reflektera över mig själv
Men om jag bara hade stannat i Korea, hade jag bara följt med strömmen. Frustrationen över att vagt känna att något saknades inom mig, utan att veta exakt vad. Jag kunde inte ens komma på tanken att ta reda på vad det där något var, Jag hade bara tillbringat tiden med att känna mig överväldigad av omständigheterna jag hamnat iDet hade varit allt.
– Paris Gap Year Stay / Han-eul, deltagare i Gap Year Tribe / 8 veckors sabbatsår |
# Jag fann modet att återigen sätta min fot på en främmande plats.
För att komma bort från vardagen och uppleva nya sakerville jag prova.. Så det jag tänkte ut och kom fram till var resor och olika slags upplevelserdet var.. Att bara komma till Paris i Frankrike som besökare skulle i sig vara en ny upplevelse, men, om jag bodde där och arbetade skulle jag få träffa fler människor, tänkte jag, skulle det bli en mer speciell upplevelsetänkte jag..
Så jag valde Paris Gap Year Stay. Självklart var jag rädd för att åka till en främmande plats och arbeta.. Jag hade dock tidigare gjort en kort utlandsresa på egen hand, Efter det fann jag modet att ännu en gång bege mig till en främmande plats. Gap Year StayGenom det ville jag reflektera över och utveckla vårt inre.
# Först ansökte jag till Gap Year Stay med morgonskift i åtanke. Men sedan sa de plötsligt att jag skulle vara guide. Jag blev så paff....
Jag kan inte beskriva hur nervös och förväntansfull jag var när jag först kom till Paris. Jag skrattar när jag tänker på hur jag var då.
Till en början blev mitt deltagande i Gap Year Stay bekräftat, Jag hade bokat flygbiljetten och sparade pengar, men jag kan inte beskriva hur kluven jag var.Jag våndades fortfarande ända fram till dagen före avresan.Jag visste att jag var tvungen att åka, men tanken på att befinna mig på en ny plats, Jag tror att jag var rädd för att komma till Paris.
Till en början ansökte jag om Gap Year Stay med tanke på morgonpassenJag hade ansökt. Men plötsligt sa de åt mig att vara guide det var vad de sa. Jag kan inte beskriva hur förvirrad jag blev.Men tanken jag fick då var ‘Jag har kommit så här långt, så jag kan lika gärna prova’ det var.
Dagen då jag för första gången följde med min seniora guide, tyckte jag att det var väldigt lyckosamt att jag hade blivit en del av guideteametDet gjorde jag.
Jag tror att min syn på att vara guide förändrades mycket tack vare min seniors insats.Den första glimten av Paris på natten gjorde mig hänförd.Jag undrade om jag drömde.Medan jag njöt av utsikten över Paris om natten, slog en tanke mig plötsligt.Det var inte bara nattvyn i sig som var fin.Eftersom min seniors förklaringar kompletterade nattvyntror jag att jag kunde uppskatta den på ett mer meningsfullt sätt.
Från och med då tyckte jag att guideyrket verkligen var ett underbart jobb.Jag kände att jag verkligen var tvungen att arbeta hårt. Tack vare att min senior tog väl hand om mig kunde jag förbereda mig ordentligt och lära mig mycket.. Och så kom den efterlängtade dagen då jag gav mig ut på min första egen guidade tur, Jag minns fortfarande hur nervös jag var den dagen.. Som tur var hade jag övat tillsammans med personalen jag arbetade med, så även om jag var väldigt nervös genomförde jag turen utan några misstag..
Av alla turer var dagsturen till Île de la Cité på torsdagar min favorit.. Det började på morgonen och slutade runt lunchtid, och efter rundturen kunde vi promenera runt i Paris., eftersom jag fick se många platser som jag tycker om..
# Paris hade verkligen många fantastiska restauranger. Det gjorde mig väldigt glad och lycklig.
Under mitt sabbatsår tänkte jag verkligen inte på något annat..Jag var glad över att ha tid att bara tänka på mig själv.. Allvarliga funderingar kring framtiden,Riktningen på den väg jag hittills har gått, och min fallenhet för den vägen, sådant jag inte kände till och sådant jag behöver veta, saker jag behöver lära mig, och jag kunde på allvar reflektera över vad jag behöver arbeta med. Självklart kunde jag inte hitta svar på allt detta.
Men om jag bara hade stannat i Korea, skulle jag bara ha följt med strömmen. En vag medvetenhet, men också den frustrerande känslan av att inte veta exakt vad som saknas inom mig. Jag tänkte aldrig ens på att försöka identifiera det där, utan skulle bara ha tillbringat tiden med att låta situationen föra mig med sigSå skulle det ha blivit.
Men under sabbatsåret, blev jag tydligt medveten om sådant jag aldrig ens hade tänkt på, och jag började fundera allvarligt över det. Dessutom kunde jag inte bara sluta oroa mig, utan också få styrkan att välja något och röra mig mot det. Det gav mig ingen visshet om framtiden och avgjorde inget definitivt, men, det blev ett tillfälle att hitta en utgångspunkt. Jag vet fortfarande inte riktigt hur min framtid kommer att se ut, men, nu kan jag lita på mina val och följa dem.
Lyckligtvis anpassade jag mig snabbt till Paris eftersom jag arbetade som reseledare. Så oavsett vart jag begav mig först var det inte alls svårt.
Senare blev jag så van vid Paris att jag, precis som invånarna, tröttnade på Eiffeltornet, men när jag faktiskt reste till andra länder saknade jag det välbekanta Paris,, och jag började längta efter Eiffeltornet som jag hade tröttnat på. Men även detta var en unik upplevelse och ett unikt perspektiv. Vem skulle någonsin tröttna på Eiffeltornet?. Varje ögonblick i Paris var verkligen dyrbart och speciellt.
Mitt sabbatsår var
upplevelse ★★★★★
Att vara reseledare var en fantastisk upplevelse som jag inte hade kunnat få någon annanstans.
lärande ★★★★★
Jag kunde lära mig mycket genom att träffa och prata med många människor..
Miljö★★★★★
Räkna inte med att få ett eget privat utrymme..Att bo tillsammans i grupp var en mer givande upplevelse..
Säkerhet★★★★
Alla gäster är inte vänliga och väluppfostrade..I centrala Paris kan det variera beroende på hur försiktig du är..
Fritid★★★
Beroende på hur du tillbringar tiden kan du få en verkligt givande upplevelse..
Men om jag bara hade stannat i Korea, hade jag bara följt med strömmen. Frustrationen över att vagt känna att något saknades inom mig, utan att veta exakt vad. Jag kunde inte ens komma på tanken att ta reda på vad det där något var, Jag hade bara tillbringat tiden med att känna mig överväldigad av omständigheterna jag hamnat iDet hade varit allt.
– Paris Gap Year Stay / Han-eul, deltagare i Gap Year Tribe / 8 veckors sabbatsår |
# Jag fann modet att återigen sätta min fot på en främmande plats.
För att komma bort från vardagen och uppleva nya sakerville jag prova.. Så det jag tänkte ut och kom fram till var resor och olika slags upplevelserdet var.. Att bara komma till Paris i Frankrike som besökare skulle i sig vara en ny upplevelse, men, om jag bodde där och arbetade skulle jag få träffa fler människor, tänkte jag, skulle det bli en mer speciell upplevelsetänkte jag..
Så jag valde Paris Gap Year Stay. Självklart var jag rädd för att åka till en främmande plats och arbeta.. Jag hade dock tidigare gjort en kort utlandsresa på egen hand, Efter det fann jag modet att ännu en gång bege mig till en främmande plats. Gap Year StayGenom det ville jag reflektera över och utveckla vårt inre.
# Först ansökte jag till Gap Year Stay med morgonskift i åtanke. Men sedan sa de plötsligt att jag skulle vara guide. Jag blev så paff....
Jag kan inte beskriva hur nervös och förväntansfull jag var när jag först kom till Paris. Jag skrattar när jag tänker på hur jag var då.
Till en början blev mitt deltagande i Gap Year Stay bekräftat, Jag hade bokat flygbiljetten och sparade pengar, men jag kan inte beskriva hur kluven jag var.Jag våndades fortfarande ända fram till dagen före avresan.Jag visste att jag var tvungen att åka, men tanken på att befinna mig på en ny plats, Jag tror att jag var rädd för att komma till Paris.
Till en början ansökte jag om Gap Year Stay med tanke på morgonpassenJag hade ansökt. Men plötsligt sa de åt mig att vara guide det var vad de sa. Jag kan inte beskriva hur förvirrad jag blev.Men tanken jag fick då var ‘Jag har kommit så här långt, så jag kan lika gärna prova’ det var.
Dagen då jag för första gången följde med min seniora guide, tyckte jag att det var väldigt lyckosamt att jag hade blivit en del av guideteametDet gjorde jag.
Jag tror att min syn på att vara guide förändrades mycket tack vare min seniors insats.Den första glimten av Paris på natten gjorde mig hänförd.Jag undrade om jag drömde.Medan jag njöt av utsikten över Paris om natten, slog en tanke mig plötsligt.Det var inte bara nattvyn i sig som var fin.Eftersom min seniors förklaringar kompletterade nattvyntror jag att jag kunde uppskatta den på ett mer meningsfullt sätt.
Från och med då tyckte jag att guideyrket verkligen var ett underbart jobb.Jag kände att jag verkligen var tvungen att arbeta hårt. Tack vare att min senior tog väl hand om mig kunde jag förbereda mig ordentligt och lära mig mycket.. Och så kom den efterlängtade dagen då jag gav mig ut på min första egen guidade tur, Jag minns fortfarande hur nervös jag var den dagen.. Som tur var hade jag övat tillsammans med personalen jag arbetade med, så även om jag var väldigt nervös genomförde jag turen utan några misstag..
Av alla turer var dagsturen till Île de la Cité på torsdagar min favorit.. Det började på morgonen och slutade runt lunchtid, och efter rundturen kunde vi promenera runt i Paris., eftersom jag fick se många platser som jag tycker om..
# Paris hade verkligen många fantastiska restauranger. Det gjorde mig väldigt glad och lycklig.
Under mitt sabbatsår tänkte jag verkligen inte på något annat..Jag var glad över att ha tid att bara tänka på mig själv.. Allvarliga funderingar kring framtiden,Riktningen på den väg jag hittills har gått, och min fallenhet för den vägen, sådant jag inte kände till och sådant jag behöver veta, saker jag behöver lära mig, och jag kunde på allvar reflektera över vad jag behöver arbeta med. Självklart kunde jag inte hitta svar på allt detta.
Men om jag bara hade stannat i Korea, skulle jag bara ha följt med strömmen. En vag medvetenhet, men också den frustrerande känslan av att inte veta exakt vad som saknas inom mig. Jag tänkte aldrig ens på att försöka identifiera det där, utan skulle bara ha tillbringat tiden med att låta situationen föra mig med sigSå skulle det ha blivit.
Men under sabbatsåret, blev jag tydligt medveten om sådant jag aldrig ens hade tänkt på, och jag började fundera allvarligt över det. Dessutom kunde jag inte bara sluta oroa mig, utan också få styrkan att välja något och röra mig mot det. Det gav mig ingen visshet om framtiden och avgjorde inget definitivt, men, det blev ett tillfälle att hitta en utgångspunkt. Jag vet fortfarande inte riktigt hur min framtid kommer att se ut, men, nu kan jag lita på mina val och följa dem.
Lyckligtvis anpassade jag mig snabbt till Paris eftersom jag arbetade som reseledare. Så oavsett vart jag begav mig först var det inte alls svårt.
Senare blev jag så van vid Paris att jag, precis som invånarna, tröttnade på Eiffeltornet, men när jag faktiskt reste till andra länder saknade jag det välbekanta Paris,, och jag började längta efter Eiffeltornet som jag hade tröttnat på. Men även detta var en unik upplevelse och ett unikt perspektiv. Vem skulle någonsin tröttna på Eiffeltornet?. Varje ögonblick i Paris var verkligen dyrbart och speciellt.
Mitt sabbatsår var
upplevelse ★★★★★
Att vara reseledare var en fantastisk upplevelse som jag inte hade kunnat få någon annanstans.
lärande ★★★★★
Jag kunde lära mig mycket genom att träffa och prata med många människor..
Miljö★★★★★
Räkna inte med att få ett eget privat utrymme..Att bo tillsammans i grupp var en mer givande upplevelse..
Säkerhet★★★★
Alla gäster är inte vänliga och väluppfostrade..I centrala Paris kan det variera beroende på hur försiktig du är..
Fritid★★★
Beroende på hur du tillbringar tiden kan du få en verkligt givande upplevelse..
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
