De 30 dagar då jag fördjupade mig maniskt i mig själv under sabbatsåret – Sabbatsårsboendet i Haeundae, en plats full av ungdomlig energi! / Lee Han-gyeol, deltagare i ett sabbatsår |
”Jag minns inte riktigt hur jag fick höra talas om Korea Gap Year”
Jag måste ha upptäckt Korea Gap Year genom en artikel som jag hittade när jag sökte efter något ord. Av nyfikenhet gick jag in på webbplatsen och läste noggrant igenom den. Bland de olika programmen fångade ”Sabbatsårsboendet i Haeundae” särskilt min uppmärksamhet.
Då planerade jag ”vad jag skulle göra efter att ha sagt upp mig från mitt andra jobb, som jag hade haft svårt att få”, så om jag ändå skulle planera och oroa mig,i en stad jag älskartänkte jag att jag lika gärna kunde tillbringa tiden där. Dessutom var det en punkt på min önskelista att inte bara bo några dagar i Haeundae, utan faktiskt leva där, om än bara en kort tid. Därför tvekade jag inte att ansöka till programmet och deltog under september månad.
”Jag lovade att reda ut mina virriga tankar innan jag åkte och sedan komma tillbaka.
Jag trodde att en månad skulle räcka. Eftersom mina tankar ännu inte hade fallit på plats insåg jag att jaginte kunde göra någonting, så jag behövde reda ut dem. Jag hade faktiskt kunnat resa runt i Busan, men jag gjorde ingen riktig utflykt. Inte att jag ”inte kunde”, utan att jag ”inte gjorde det”. Ärligt talat tänkte jag inte en enda gång att jag borde ”resa” medan jag deltog i programmet. Jag planerade inte att leta efter kända restauranger eller göra upp resplaner – jag packade för att leva där i 30 dagar.
Efter att jag kommit fram, packat upp och fått information om de allmänna arbetsuppgifterna började jag dagen därpå. Pensionatets chef och de andra deltagarna som jag tillbringade tiden med under sabbatsårsboendet var yngre än jag, men det inspirerade mig mycket att de, trots sin unga ålder, redan var villiga att arbeta med ett så vaket förhållningssätt.
Jag tänkte att ålder inte spelar någon roll i livet,men ibland avundades jag dem och imponerades till och med av deras ungdom. Jag tyckte att jag hade deltagit i många samhällsaktiviteter, men på vissa sätt såg jag mina egna brister i jämförelse med dem och lärde mig mycket.
”Tiden jag ägnade åt att grubbla över mig själv var ibland outhärdligt smärtsam.
Jag hade arbetat med reklam och marknadsföring, och eftersom jag i framtiden vill bygga upp ett eget varumärke bestämde jag mig för att delta i programmet och i lugn och ro lära mig allt från grunden. Det blev en tid då jag fick uppleva hur mycket mer arbete och tid som krävs än vad det verkar utifrån.
Jag fick lära mig att jag skulle behöva arbeta många gånger hårdare än så här om jag hade ett eget varumärke, och att jag behövde ta mig an det med rätt inställning. Jag lärde mig att även något obetydligt kan göra en kund glad eller missnöjd,genom att själv få uppleva det.Jag började förstå sådant som annonsörer och chefer hade påpekat under min tid på företaget.
Jag insåg att man inte kan förstå känslor och tankar om man inte sätter sig in i den andra personens situation. Jag ägnade mycket tid åt att fundera över ”mig själv”, men ibland var det så smärtsamt att det kändes som om huvudet skulle explodera. Då ville jag inte tänka, så jag promenerade ofta runt i Haeundae nära mitt boende.
Promenaderna lugnade mig. Sedan tänkte jag på ”mig själv” igen, med ett lugnare sinne. Att möta ”sig själv” är verkligen smärtsamt. Jag är inte perfekt som människa och har förstås mina brister, men jag brukar förbise dem och bara lyfta fram mina goda sidor och på så sätt hypnotisera mig själv. Att se mig själv rakt i ögonen …att konfrontera mig självinsåg jag hur svårt, plågsamt och ensamt det är.
”Jag är så tacksam mot vännerna som gav mig lugna och fina minnen.”
Det var fint att få insikter om mig själv, men när jag ser tillbaka ångrar jag att jag inte kom särskilt nära de yngre deltagarna som jag arbetade med. Vi hade kunnat gå ut och umgås tillsammans, men jag var så uppslukad av mina egna tankar att jag är ledsen över att jag inte tog bättre hand om dem som den äldsta systern. Jag minns de få gånger vi faktiskt gick ut tillsammans – när vi åt ihop, åkte till Hwangnyeongsan och umgicks på det obemannade kaféet i Gijang. Jag är så tacksam mot de vännerna för de fina minnen de gav mig, och plötsligt undrar jag vilka insikter de kan ha fått.
Resetips för Busan som jag lärde mig under sabbatsåret
1. Haeundae – På fredags-, lördags- och söndagskvällar kan du njuta av gatukonserter i Haeundae.
2. Fina promenadområden nära Haeundae, som Dalmaji-gil, Dongbaekön och APEC.
3. Det är kul att hitta vintagefynd billigt i second hand-butikerna inne på Gukje-marknaden i Nampo-dong!
4. Ta en biltur nära Songjeong-stranden och strosa runt medan du njuter av kaffe på ett kafé vid vägen.
5. Prata länge medan du äter sashimi och dricker soju i Gwangalli Waterfront Park.
6. Vandra längs vandringsleden Igidae–Oryukdo.
Hem
