Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Jag blev mindre beroende av min telefon och fokuserade mer på mig själv. #En värdefull vänskap med Claudia. #En tid i Grekland som kändes som en paus.
Tiden som gav mig en paus!
Hej, jag heter Jeon Seo-hyeon. Efter universitetsexamen letade jag efter en speciell upplevelse, och som 25-åring ville jag skapa ett tillfälle att ta en paus. Framför allt ville jag glömma allt arbete och alla studier jag höll på att förbereda mig för och bara njuta av stunden. Jag är stolt över att jag lyckades hålla fast vid det målet bättre än någon annan.
Jag tycker om att resa och har upplevt många olika länder, men jag hade ännu inte varit i Europa. När jag ändå skulle åka iväg för att volontärarbeta började jag fundera på om jag inte skulle resa till Europa, och då fick jag upp ögonen för Grekland. Jag tycker också om djur, men eftersom jag inte kunde ha några hemma hos mina föräldrar kunde jag inte visa min kärlek till djur fullt ut. Därför valde jag det här volontärprojektet för övergivna djur.
Jag hade tidigare rest utomlands i två veckor, så de grundläggande förberedelserna gick smidigt. Jag oroade mig dock för om jag skulle tycka om den grekiska maten och packade därför med mig några paket snabbnudlar. De kom verkligen väl till pass. När jag blev sugen på något annat än grekisk mat kokade jag nudlar tillsammans med mina lokala vänner, och mina brittiska vänner grät ibland för att de var så starka.
Arbetsdagen följde ett schema med delade arbetspass. Jag gick upp klockan åtta på morgonen och började klockan nio. Först matade jag katterna och hundarna och diskade deras skålar. Sedan började den dagliga storstädningen. Jag tog hand om djurens avföring, sopade golvet och dammsög sedan en andra gång. Till sist ångtvättade jag, våttorkade golven och dammade.
Det låter kanske enkelt, men det fanns tre gårdar, en första och en andra våning, fem balkonger och fyra rum, så jag tror att det tog ungefär en timme per område. Klockan ett åt jag lunch, och mellan sju och nio på kvällen arbetade jag igen. Jag fyllde på vattnet till katterna och hundarna och delade ut deras mat. De sjuka djuren behövde olika sorters foder, så jag var extra noga med det.
När jag hade rengjort kattlådorna och diskat hundarnas skålar var dagen slut. Jag tycker om att städa och trivdes därför med arbetet, men ibland var det också fysiskt ansträngande. Volontärarbetet i Grekland är på många sätt avkopplande, men det är bra att vara medveten om att en stor del av arbetet består av städning.
Det stämmer att jag började älska katterna och hundarna ännu mer under volontärarbetet, men jag lärde mig också mycket av kärleken som de ansvariga visade när de tog hand om djuren. Det fanns många katter som behövde hjälp, till exempel sådana som var blinda eller inte kunde använda benen. De ansvariga tog hand om varje djur, ett och ett. Inte bara volontärerna utan även de ansvariga kom dit varje morgon och eftermiddag för att hjälpa oss med arbetet och ta hand om de sjuka djuren. Det berörde mig att se dem göra allt detta.
En av de ansvariga kom särskilt från USA. Jag tyckte det var fascinerande att hen arbetade i ett annat land än sitt hemland, helt med fokus på ett enda djur. När jag såg dem tänkte jag att det också gick att leva så. Under den tredje veckan, när jag hade börjat känna mig lite mer hemma, fick jag även lära de nya volontärerna arbetsuppgifterna.
Det var verkligen enkel engelska, men jag vill ändå tacka mina vänner för att de förstod mig så bra. Jag hade bara bott i Korea och fick nu bo tillsammans med vänner från andra länder. Då insåg jag verkligen hur stor världen är. Det var också på djurhemmet som jag för första gången kände att jag kunde komma så nära en utländsk vän.
Tidigare hade jag svårt att bli vän med människor från andra länder på grund av språkbarriären. Men jag har fortfarande kontakt med vännerna jag träffade under volontärarbetet, även nu när jag har kommit tillbaka till Korea, och det känns fantastiskt. Jag kom närmast en vän från Storbritannien.
Dagen innan min brittiska vän kom hade alla de andra volontärerna åkt hem, så vi två arbetade ensamma två dagar i rad. Vanligtvis arbetar tre till fem personer tillsammans under en dag, och eftersom vi två gjorde allt det arbetet kom vi nog väldigt nära varandra. Man blir trots allt mer sammansvetsad när man delar på något krävande.
Även efter det passade vi på att utforska många platser tillsammans när vi var lediga, som Atens centrum, stränderna och de små städerna i närheten. Min brittiska vän har blivit en kär vän, den enda jag fortfarande håller kontakten med efter att ha kommit hem till Korea. Jag upptäckte också att jag tycker om att träffa människor, oavsett var de kommer ifrån.
Stränderna vi besökte på våra lediga dagar minns jag också allra bäst. Vi åkte till många olika stränder, och det fanns gott om fisk överallt. Jag tänker på hur vi brukade tävla om vem som hade sett den största fisken.
Med Uber kunde jag besöka många olika stränder och platser i centrum utöver projektet. Ungefär 20 minuter från boendet med Uber ligger området Avlaki, där det finns flera både betal- och gratisstränder. Jag vill särskilt rekommendera restaurangen Lagoon.
Restaurangen ligger precis vid havet, och om man äter där får man använda solstolarna på stranden. Maten är också god, men jag rekommenderar verkligen att beställa en café latte med medelmycket socker. Det är det godaste kaffet jag minns att jag drack i Grekland.
Under pausen mellan morgon- och eftermiddagspasset gick jag ibland ut och köpte chips i mataffären och kaffe på ett kafé, och satte mig sedan vid den lokala stranden. När jag såg att de andra som bodde i området tillbringade tiden på samma sätt som jag kände jag mig som en riktig invånare i Grekland. Jag tyckte om känslan av att verkligen bo utomlands.
Jag trodde att jag inte tyckte om att sitta still, men när jag tänker tillbaka inser jag att det jag tyckte allra bäst om var att tillbringa lugna stunder vid stranden, på kaféer och på boendets balkong. När jag bodde en vecka hos en tillfällig familj låg det i ett litet samhälle nära stranden. Jag såg hur invånarna hälsade på dem som gick förbi. Jag hade bott hela mitt liv i Seoul och visste inte riktigt hur det kändes att bo i ett samhälle där alla känner varandra, men där fick jag uppleva det lite grann och tänkte att det kanske också vore fint att leva så.
När jag bodde hos en tillfällig familj låg det alltid en lite lättretlig katt på min säng. Jag var rädd att bli biten, och jag minns med ett skratt hur en volontärvän tog på sig skyddshandskar och flyttade katten till en annan plats. Jag vill tacka vännen som hjälpte mig.
Jag tyckte också om stunderna efter eftermiddagspasset då jag satt och pratade med vännerna i vardagsrummet. Jag brukar somna tidigt på kvällen och var därför inte med så ofta, men det var både mysigt och roligt att sitta tillsammans och prata medan vi åt vattenmelon eller snacks. En annan liten sak jag kunde göra var att ligga på stranden i bikini.
I Korea brukade jag ofta ha på mig mer täckande baddräkter, som en monokini, men när jag kom till stranden blev jag förvånad över att alla hade bikini. Därför köpte jag en bikini i centrala Aten och provade att ha på mig den utomhus för första gången när jag åkte till nästa strand. När jag såg att ingen brydde sig om mig tänkte jag att det här också kanske bara var en liten kulturell skillnad.
Genom den här erfarenheten insåg jag att jag är mer fixerad vid att ha det rent än jag trodde. Eftersom själva arbetsuppgiften var städning och jag städade varje dag fick jag syn på den sidan av mig själv. Samtidigt tänkte jag att jag kunde släppa lite på pressen jag satte på mig själv och ta ett steg tillbaka för att se på arbetet jag förberedde mig för och det jag höll på med.
Jag vill fortsätta med vanan att inte titta på mobilen så fort jag vaknar. I Grekland hann jag inte titta på mobilen eftersom jag tvättade ansiktet, borstade tänderna och åt något enkelt innan arbetet började. Men när jag började leva ett hektiskt liv märkte jag att jag kom allt längre bort från mobilen och i stället fokuserade på mig själv. I Korea brukade jag titta på mobilen i åtminstone tio minuter efter att jag vaknat, men jag kunde bryta den dåliga vanan för en tid och vill fortsätta med det även nu när jag har kommit hem till Korea.
Efter den här erfarenheten tänkte jag att det vore roligt att också prova på volontärarbete i andra länder. Tidigare trodde jag inte att jag skulle klara av aktiviteter som att volontärarbeta med barn i Afrika, men efter resan till Grekland förändrades min inställning.
Volontärarbetet i Grekland genomfördes i en trygg miljö. Jag lärde mig hur stor världen verkligen är genom att träffa människor från många olika länder, och upplevelsen gav mig en välbehövlig paus. Tack.
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
