Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Från oro för språkbarriärer till ökat självförtroende i kommunikationen. #Färdigheter inom patientcentrerad kommunikation och rehabiliteringsstöd. #Det var en meningsfull erfarenhet som gav mig en inblick i sjukvården i Ho Chi Minh-staden.
Knyta band med människor på en främmande plats.
Hej! Jag är universitetsstudent med inriktning på omvårdnad, och jag deltog i volontärarbete inom vården utomlands eftersom jag ville få erfarenhet av olika vårdmiljöer och utveckla min kompetens inom omvårdnad. Jag valde ett projekt på ett lokalt sjukhus i Ho Chi Minh-staden i Vietnam eftersom jag som sjuksköterskestudent ville få erfarenhet av vårdarbete utomlands och kunna ge patienterna konkret hjälp. Jag ville också lämna min välbekanta miljö, lära mig att ta initiativ och agera aktivt samt vidga mina perspektiv som sjuksköterskestudent genom att möta olika patienter och vårdmiljöer.
Eftersom det var första gången jag skulle vistas utomlands under en längre period oroade jag mig för språket och den främmande miljön, och funderade mycket på hur väl jag behövde förbereda mig. Före avresan läste jag på om den lokala kulturen och sjukhusmiljön och lärde mig några grundläggande fraser på vietnamesiska för att kunna kommunicera enkelt med patienterna. Jag laddade också ner appar som skulle komma till användning på plats, så att de var redo att användas. Jag vill tacka personen som ordnade en noggrann introduktion före avresan. Tack vare den kunde jag förbereda mig ordentligt utan att missa något, och med hjälp av informationen jag fick var det inte särskilt svårt.
På plats fick jag erfarenhet av rehabilitering för vuxna och barn, en demensavdelning och en intensivvårdsavdelning. Jag hjälpte till med rehabiliteringsövningar och gångträning, kognitiva aktiviteter och träning i vardagliga aktiviteter, och fick möjlighet att prova på många olika uppgifter tack vare att jag fick vara med på flera avdelningar.Jag fick en meningsfull erfarenhet av att möta olika patienter inom vården utomlands och själv hjälpa till med rehabiliteringsaktiviteter. Boendet och arbetsmiljön var överlag bra, och jag fick också erfarenhet av att anpassa mig till det lokala livet och kulturen.
När jag särskilt träffade ett barn som hade svårt att delta i rehabiliteringen försökte jag först ta reda på vad barnet var intresserat av, i stället för att tvinga fram deltagande. Jag ritade en figur som barnet tyckte om och närmade mig på ett naturligt sätt. Då började barnet delta i aktiviteterna igen. Genom den här erfarenheten lärde jag mig att det är viktigt att hitta ett sätt som passar den andra personen, i stället för att utgå från det upplägg jag själv har förberett. Jag insåg också att varje patient har sin egen funktionsnivå och återhämtningstakt, så även samma aktivitet behöver anpassas efter personens tillstånd.
Jag träffade vårdpersonal på plats, deltagare från flera olika länder och koreanska sjuksköterskestudenter från andra universitet. Trots att vi hade olika språk och bakgrunder kunde vi samarbeta mot det gemensamma målet att hjälpa patienterna att återhämta sig. Jag insåg att det går att skapa kontakt med patienter även utan ett gemensamt språk, om man närmar sig dem med uppriktighet, och lärde mig hur viktigt det är att kommunicera utifrån patientens tillstånd och känslor och att ge den hjälp som behövs. Före deltagandet trodde jag att det skulle vara svårt att hjälpa patienterna om vi inte kunde förstå varandra språkligt. Efteråt insåg jag att det går att kommunicera väl inte bara med ord, utan också genom ansiktsuttryck, handlingar och ett uppriktigt bemötande.
Jag skulle ge projektet 9 av 10 för hur mycket det bidrog till att förändra mitt liv. Jag fick självförtroendet att ta initiativ även i en främmande miljö och lärde mig att uppmärksamt se vilka behov patienterna har. Under projektet kunde jag delta och bo tryggt utan större risker eller besvär. När volontärarbetet var över använde jag min fritid till att prova lokal mat, uppleva kulturen och utforska omgivningarna i lugn och ro.
I stället för att följa en fast resrutt utforskade jag omgivningarna i lugn takt efter volontärarbetet. Jag rekommenderar att besöka en marknad och stadskärnan för att uppleva den lokala maten och kulturen. Till den som funderar på att delta vill jag säga att det är viktigt att våga ta kontakt, snarare än att försöka förbereda sig perfekt. Om du lär dig några grundläggande fraser på det lokala språket och medicinska termer i förväg kan du delta mer aktivt i arbetet!
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
