Innan jag började i projektet kände jag en vag rädsla inför att träffa och kommunicera med människor från andra länder, men genom mitt gap year fick jag modet att ta kontakt med dem i stället för att låta den vaga rädslan styra. Målet jag ursprungligen ville uppnå genom mitt gap year – att bredda min förståelse för andra kulturer – har också vidgats.
[Overseas Volunteer/Activities] The moment my presence shines: sharing happiness with children in Ho Chi Minh, Vietnam Gwak Shin-young, Gap Year participant (Gapper) (22, university student) / 2-week Gap Year |
# En ny erfarenhet där jag var tvungen att göra allt på egen hand
Hej! Jag heter Gwak Shin-young och går just nu andra året på universitetet. Jag hittade det här programmet när jag letade efter ett volontärprogram som jag kunde delta i tillsammans med en vän.Jag tycker om barn och har länge varit väldigt intresserad av Vietnam, så jag valde det här projektetoch bestämde mig för att delta.
Jag är också kristen, och eftersom barnhemmet är knutet till buddhismen ville jag använda projektet som en möjlighet att lära mig mer om buddhismen, som jag inte vet så mycket om.
Förutom en språkresa till Filippinerna under gymnasiet hade jag aldrig bott utomlands. Språkresan gjorde jag i grupp och det kändes därför mindre betungande, men den här gångenvar jag väldigt orolig för att behöva klara allt på egen hand.Jag var orolig.
Jag var också mer orolig eftersom engelska inte fungerar så bra i Vietnam, men när jag väl kom dit var människorna vänliga. Och när engelskan inte räckte till kunde vi ändå kommunicera utan problem med kroppsspråk. Jag oroade mig också för att maten kanske inte skulle passa mig, men jag tyckte verkligen om den.
När det gäller förberedelserna inför avresan åkte jag bara några dagar efter mina universitetsprov, så jag tror inte att jag hann förbereda mig särskilt noggrant. Jag ordnade visum till Vietnam före proven, följde Gap Years anvisningar och pluggade lite grundläggande vietnamesiska och engelska konversation.
Jag kände mig överväldigad och visste inte hur jag skulle förbereda mig, men checklistan från Gap Year var till stor hjälp.
* På Korea Gap Year tillhandahåller vi deltagarna utbildningsmaterial för lokal anpassning och utveckling, till exempel introduktionsmaterial, checklistor, Gap Year-uppdrag, Gap Year-anteckningar och Gap Year-stipendier för att stötta dem.
# En dag i Ho Chi Minh: gripande stunder då vi kunde kommunicera med hjärtat
Klockan åtta på morgonen lämnar jag boendet och tar bussen till volontärplatsen. Under förmiddagspasset tog jag hand om små barn i åldrarna två till fyra år.Vid tiotiden äter barnen och duschar. Då hjälpte jag dem att bada, byta kläder och leka med dem. Vid elvatiden åkte jag tillbaka till boendet för att äta.
Efter att ha ätit och vilat en stundbörjade volontärarbetet igen klockan två på eftermiddagen. Då arbetade jag med barn i fem- till sexårsåldernoch gjorde olika aktiviteter tillsammans med dem. När barnen gick för att äta halv fem var volontärpasset slut och vi återvände till boendet.
Mina franska rumskamrater och flera lokala volontärer hjälpte mig mycket att komma till rätta i början. En annan sak jag tyckte om med projektet varatt få träffa volontärer från olika länder.
Jag delade rum med en vän från ett västerländskt land. Det var en bra erfarenhet som hjälpte mig att förstå det landet, och det var fint att få lära känna den vietnamesiska kulturen. Det som berörde mig under projektet varatt jag trots att jag inte kunde prata med de vietnamesiska barnen under volontärarbetet blev djupt rörd av att vi ändå kunde kommunicera med hjärtat.
# Råd till blivande deltagare och mina tips på resmål
Det finns ingen luftkonditionering på volontärplatsen, och eftersom du kommer att vara tillsammans med barnen svettas du mycket.Det är bäst att ha kläder som torkar snabbt när man svettas. Eftersom du kommer att ha nära kontakt med barnen rekommenderar jag långbyxor i stället för shorts.Jag rekommenderar det! Du behöver kliva av bussen och gå till volontärplatsen, såär en hatt oumbärlig i den starka solen.När jag var där kom regnet dessutom plötsligt och ofta, såär ett paraply eller en regnjacka verkligen nödvändigt.Det tycker jag. (Det vore jobbigt om det började regna på vägen till volontärarbetet och du blev genomblöt …)
Om du har långt hår tycker barnen om att röra vid det och brukar ta ut det när du har satt upp det, så det är bäst att sätta upp håret i en knut. Undvik helst accessoarer helt. Boendet är rent, men det finns kackerlackor, så det kan vara bra att ta med insektsmedel mot kackerlackor.
Det går bra att kommunicera på engelska med de lokala volontärerna. Om du inte är så bra på engelska kan du plugga lite i förväg, så blir det lättare att knyta starkare band till dem. Maten serveras på vietnamesiskt vis,så om du är kräsen kan du ta med sjögräs eller gochujang (koreansk chilipasta) att blanda i riset som serveras på boendet!
Bussen från boendet till volontärplatsen är nummer 3. Vid ändhållplatsen kan du gå av vid De Tham Street och Ben Thanh-marknaden, som är utmärkta ställen för shopping och mat och ett måste för resenärer. Därför åkte jag dit varje helg. Om du går från volontärplatsen mot busshållplatsen och fortsätter en bit kommer du också till Bitexco-byggnaden.
Den sista helgkvällengick jag till en bar i Bitexco. Utsikten över Ho Chi Minh var fantastisk och stämningen så härlig att jag verkligen rekommenderar stället – vi fick med oss fina bilder och minnen därifrån.Jag vill rekommendera det. Om du vill ha ett restaurangtips finns det ett ställe som heter Podin som serverar japansk yakiniku. Det var den godaste restaurangen jag provade i Ho Chi Minh.
# Efter mitt gap year fick jag modet att ta kontakt med andra först i stället för att känna en vag rädsla
Jag har blivit antagen till sjuksköterskeprogrammet. Min dröm är att bli sjuksköterska efter examen och arbeta med medicinskt volontärarbete, så jag valde det här volontärprogrammet för att göra drömmen mer konkret. Jag ville också förstå landets kultur, träffa och lära mig av olika människor och övervinna den vaga rädsla jag kände inför att åka utomlands.
Innan jag deltog i projektet kände jag en vag rädsla inför att träffa och kommunicera med människor från andra länder, mengenom mitt gap year fick jag modet att ta kontakt med andra först i stället för att låta den vaga rädslan styra. Min förståelse för andra kulturer har också breddats – det mål jag ursprungligen ville uppnå genom mitt gap year.
Mitt gap year är
Erfarenhet ★★★★☆
Lärande ★★★★☆
Miljö ★★★★☆
Säkerhet ★★★★★
Fritid ★★★★☆
Hem
