Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Blev mer initiativrik när det gällde att ta kontakt med andra #Insikten att uppriktighet når fram #Fick vänner genom att våga
Vad jag lärde mig härHur man får ut mer av ett sabbatsårär att inte vänta på att någon ska ta kontakt med dig,öppna ditt hjärta,Det är att jag själv ska ta initiativet. Människor verkar vara likadana. Om du vill komma någon nära är det en bra idé att vara initiativrik – visa vem du är först eller föreslå att ni äter tillsammans.
-Stressa inte längre över engelskan! Lär dig engelska samtidigt som du har kul i Cebu! / Jihyojin, sabbatsårsdeltagare i Tribe / 12 veckors sabbatsår |
# Klarar jag verkligen av det?
När jag först ansökte om sabbatsåret var jag inte särskilt nervös, men på avresedagen blev jag väldigt skärrad – ensam på flygplatsen och på planet till Filippinerna. Jag hade aldrig rest ensam förut och oroade mig mycket för om jag skulle klara det, men när jag kom fram tycker jag att jag hanterade situationen lugnt.
Jag var förstås också väldigt orolig för språket i början. Mennär jag väl umgicks med mina vänner och närmade mig dem uppriktigt, hälsade först och bemötte dem vänligt, förstod de vad jag kände även om vi inte riktigt förstod varandras ord, och vi kunde prata naturligt. DärNär jag var där och pratade med lärare och vänner insåg jag att man inte behöver vara bra på engelska för att kunna kommunicera.För det första, Av den här erfarenheten lärde jag mig att om man går fram till någon och inleder ett samtal så märks det att man är uppriktig. SåVar inte blyg – våga säga vad som helst!Då kommer du att kunna få goda vänner där.
# Öppna ditt hjärta och ta initiativet
Vad jag lärde mig härHur man får ut mer av ett sabbatsårär att inte vänta på att någon ska ta kontakt med dig,öppna ditt hjärta,och själv ta initiativet. Människor verkar vara likadana. Om du vill komma någon nära är det bra att vara initiativrik – visa vem du är först eller föreslå att ni äter tillsammans.
Ett roligt minne är när jag åkte till Kawasan, en plats i Cebu som är känd för sina vattenfall.Det fanns en bana där man dök från en klippa ner i vattnet,och de 12 vännerna som följde med mig gav inte upp, trots att de var rädda – de hoppade allihop.Jagär höjdrädd, men när jag såg de där vännerna hoppaville jag också prova.Så jag bestämde mig för att prova att dyka för första gången. Jag tvekade förstås eftersom jag var så rädd ända fram till att det var dags att hoppa, men jag kände att om jag hade kommit hela vägen hit och inte vågade hoppa skulle jag svika mig själv. Så jag blundade och hoppade. Jag kommer aldrig att glömma den känslan. Efter hoppet kändes det inte som någon stor sak.
# Även om vi inte riktigt förstod varandras ord i början lärde vi oss med tiden att förstå varandras känslor, vilket gjorde det ännu bättre.
Det jag minns bäst är stunderna med lärarna. Vi kunde inte kommunicera särskilt bra i början, men med tiden förstod vi varandra bättre och allt blev mycket bättre.Lärarna bemötte mig, som hade svårt att kommunicera,med tålamod och uppriktighet.Jag är verkligen tacksam för det. De vinkade till och med av mig den sista dagen och sa att jag skulle höra av mig via sms eller videosamtal för att studera engelska efter att jag hade kommit hem till Seoul.
Det som berörde mig mestvar när en lärare tog med sig en matlåda hemifrån och vi åt lunch tillsammans i lärarrummet. Det fanns inte många tillbehör, men jag minns att jag tyckte mycket om maten. Jag hade en gång sagt att jag hade tröttnat på maten på skolan och ofta hoppade över frukosten. Läraren kom ihåg det och bjöd in mig att äta tillsammans. Lite blygt tog läraren fram riset och tillbehören som hen hade packat hemifrån – det kan jag inte glömma. Jag minns det som den godaste och trevligaste lunchen under de tre månader jag var där.Även nu, efter att sabbatsåret har tagit slut, håller jag fortfarande kontakten med lärarna.
Mitt personliga tips inför sabbatsåret
(Språk)
Det är bra att lära sig fler fraser som behövs i vardagliga samtal innan man åker. Då blir det lite mindre stelt att kommunicera.
(Boende)
Det verkar krävas mycket tålamod för att dela rum med personer från olika länder. Om man ser det som kulturella skillnader eller skillnader i levnadssätt borde det inte vara något större problem.
(Måltider)
Det finns gott om mat, så det är inget särskilt problem, men eftersom samma mat serverades varje vecka blev jag lite less på den.
(Vad du ska ta med)
Se till att ta med en spegel, näsdukar, handdukar och liknande.
(Till blivande deltagare)
När jag ser tillbaka ångrar jag lite att jag inte pluggade hårdare, men det viktigaste jag insåg under mina tre månader på sabbatsåret var att människor lever ungefär likadant vart man än kommer och att om jag...Om du inte försöker förändras kommer ingenting att förändras.That''s what I mean.
Så när du tar ett sabbatsår och saknar mål eller inte vet vad du ska göra, stå inte bara stilla — tänk åtminstone ut en sak du vill få ut av året, hitta ett sätt att förverkliga den och sätt igång.
Naturligtvis kan anledningen till att ta ett sabbatsår vara att du inte vet vad du ska göra, men oavsett anledning bör du sätta upp ett mål och använda tiden på ett sätt som hjälper dig att nå det.Även om du tar ett sabbatsår för att förändra din personlighet kommer det inte att märkas någon större skillnad före och efter om du inte verkligen försöker förändras.Det kommer inte att märkas någon större skillnad.
Mina utförliga rekommendationer på sevärdheter
Om du vill dyka med tub rekommenderar jag Malapascua (Malapascua)Jag rekommenderar det. En resa på två dagar och en natt passar bra. Fråga lärarna på den filippinska språkskolan om resmål, så rekommenderar de många bra platser. Jag föreslår att du åker med vänner.
Vad jag lärde mig härHur man får ut mer av ett sabbatsårär att inte vänta på att någon ska ta kontakt med dig,öppna ditt hjärta,Det är att jag själv ska ta initiativet. Människor verkar vara likadana. Om du vill komma någon nära är det en bra idé att vara initiativrik – visa vem du är först eller föreslå att ni äter tillsammans.
-Stressa inte längre över engelskan! Lär dig engelska samtidigt som du har kul i Cebu! / Jihyojin, sabbatsårsdeltagare i Tribe / 12 veckors sabbatsår |
# Klarar jag verkligen av det?
När jag först ansökte om sabbatsåret var jag inte särskilt nervös, men på avresedagen blev jag väldigt skärrad – ensam på flygplatsen och på planet till Filippinerna. Jag hade aldrig rest ensam förut och oroade mig mycket för om jag skulle klara det, men när jag kom fram tycker jag att jag hanterade situationen lugnt.
Jag var förstås också väldigt orolig för språket i början. Mennär jag väl umgicks med mina vänner och närmade mig dem uppriktigt, hälsade först och bemötte dem vänligt, förstod de vad jag kände även om vi inte riktigt förstod varandras ord, och vi kunde prata naturligt. DärNär jag var där och pratade med lärare och vänner insåg jag att man inte behöver vara bra på engelska för att kunna kommunicera.För det första, Av den här erfarenheten lärde jag mig att om man går fram till någon och inleder ett samtal så märks det att man är uppriktig. SåVar inte blyg – våga säga vad som helst!Då kommer du att kunna få goda vänner där.
# Öppna ditt hjärta och ta initiativet
Vad jag lärde mig härHur man får ut mer av ett sabbatsårär att inte vänta på att någon ska ta kontakt med dig,öppna ditt hjärta,och själv ta initiativet. Människor verkar vara likadana. Om du vill komma någon nära är det bra att vara initiativrik – visa vem du är först eller föreslå att ni äter tillsammans.
Ett roligt minne är när jag åkte till Kawasan, en plats i Cebu som är känd för sina vattenfall.Det fanns en bana där man dök från en klippa ner i vattnet,och de 12 vännerna som följde med mig gav inte upp, trots att de var rädda – de hoppade allihop.Jagär höjdrädd, men när jag såg de där vännerna hoppaville jag också prova.Så jag bestämde mig för att prova att dyka för första gången. Jag tvekade förstås eftersom jag var så rädd ända fram till att det var dags att hoppa, men jag kände att om jag hade kommit hela vägen hit och inte vågade hoppa skulle jag svika mig själv. Så jag blundade och hoppade. Jag kommer aldrig att glömma den känslan. Efter hoppet kändes det inte som någon stor sak.
# Även om vi inte riktigt förstod varandras ord i början lärde vi oss med tiden att förstå varandras känslor, vilket gjorde det ännu bättre.
Det jag minns bäst är stunderna med lärarna. Vi kunde inte kommunicera särskilt bra i början, men med tiden förstod vi varandra bättre och allt blev mycket bättre.Lärarna bemötte mig, som hade svårt att kommunicera,med tålamod och uppriktighet.Jag är verkligen tacksam för det. De vinkade till och med av mig den sista dagen och sa att jag skulle höra av mig via sms eller videosamtal för att studera engelska efter att jag hade kommit hem till Seoul.
Det som berörde mig mestvar när en lärare tog med sig en matlåda hemifrån och vi åt lunch tillsammans i lärarrummet. Det fanns inte många tillbehör, men jag minns att jag tyckte mycket om maten. Jag hade en gång sagt att jag hade tröttnat på maten på skolan och ofta hoppade över frukosten. Läraren kom ihåg det och bjöd in mig att äta tillsammans. Lite blygt tog läraren fram riset och tillbehören som hen hade packat hemifrån – det kan jag inte glömma. Jag minns det som den godaste och trevligaste lunchen under de tre månader jag var där.Även nu, efter att sabbatsåret har tagit slut, håller jag fortfarande kontakten med lärarna.
Mitt personliga tips inför sabbatsåret
(Språk)
Det är bra att lära sig fler fraser som behövs i vardagliga samtal innan man åker. Då blir det lite mindre stelt att kommunicera.
(Boende)
Det verkar krävas mycket tålamod för att dela rum med personer från olika länder. Om man ser det som kulturella skillnader eller skillnader i levnadssätt borde det inte vara något större problem.
(Måltider)
Det finns gott om mat, så det är inget särskilt problem, men eftersom samma mat serverades varje vecka blev jag lite less på den.
(Vad du ska ta med)
Se till att ta med en spegel, näsdukar, handdukar och liknande.
(Till blivande deltagare)
När jag ser tillbaka ångrar jag lite att jag inte pluggade hårdare, men det viktigaste jag insåg under mina tre månader på sabbatsåret var att människor lever ungefär likadant vart man än kommer och att om jag...Om du inte försöker förändras kommer ingenting att förändras.That''s what I mean.
Så när du tar ett sabbatsår och saknar mål eller inte vet vad du ska göra, stå inte bara stilla — tänk åtminstone ut en sak du vill få ut av året, hitta ett sätt att förverkliga den och sätt igång.
Naturligtvis kan anledningen till att ta ett sabbatsår vara att du inte vet vad du ska göra, men oavsett anledning bör du sätta upp ett mål och använda tiden på ett sätt som hjälper dig att nå det.Även om du tar ett sabbatsår för att förändra din personlighet kommer det inte att märkas någon större skillnad före och efter om du inte verkligen försöker förändras.Det kommer inte att märkas någon större skillnad.
Mina utförliga rekommendationer på sevärdheter
Om du vill dyka med tub rekommenderar jag Malapascua (Malapascua)Jag rekommenderar det. En resa på två dagar och en natt passar bra. Fråga lärarna på den filippinska språkskolan om resmål, så rekommenderar de många bra platser. Jag föreslår att du åker med vänner.
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
