#Jag fick mod att själv börja prata med människor från andra länder och började leva på mina egna villkor. #En mängd olika erfarenheter; band som knöts till utländska vänner #Vikten av ett öppet sinne; att sänka förväntningarna på omgivningen
Den främsta anledningen till att jag deltog i ett sabbatsår var att jag ville skaffa mig många erfarenheter. Jag ville vidga mina vyer och träffa olika människor. Så jag ansökte och gav mig iväg.
– Trevlig volontärverksamhet inom engelskundervisning tillsammans med utländska vänner i Chiang Rai, Thailand /Sabbatsårsgrupp i Sydamerika / 8 veckors sabbatsår |
I Sydkorea är det i dag så här:
60 000 högstadie- och gymnasieelever hoppar av skolan varje år; 346 000 personer i tjugoårsåldern står sysslolösa för att de saknar drömmar; andelen som slutar på sitt jobb inom ett år har passerat 40 procent,75 procent av universitetsstudenterna är missnöjda med studielivet, och över 80 procent av de yrkesverksamma säger att de inte känner sig lyckliga.Även om många uppmanar andra att drömma vill vi, för att lösa detta problem där praktiska metoder och stöd saknas, också introducera ”sabbatsår” i Sydkorea.
”Sabbatsår (Gapyear)”är en period då man antingen kombinerar studier och arbete eller tar en tillfällig paus och genom olika aktiviteter som volontärarbete, resor, praktik, utbildning och företagandeanvänder tiden till att staka ut riktningen för framtiden. Det är en kultur som uppmuntras i USA, Europa, Japan och på andra håll.
#Jag ville skaffa mig många erfarenheter, vidga mina vyer och träffa olika människor.

När jag var yngre brukade jag ofta prata med en nära vän om att volontärarbeta utomlands. Typ: ”När vi pluggar på universitetet borde vi åka utomlands en gång, volontärarbeta lite och resa lite, eller hur?” Det var inte precis planerat den här gången, menmin vän och jag bestämde oss för att ta studieledigt samtidigt, och då började vi undersöka saken och hittade sabbatsåret.
Egentligen ville vi åka till Europa, men som fattiga studenter hade vi inte råd. Bland de relativt prisvärda alternativen i Sydostasien övervägde vi Kambodja och Thailand, och till slut valde vi Thailand.Det jag lockades mest av var att bo tillsammans med utländska vänner i en by.
Den främsta anledningen till att jag deltog i ett sabbatsår var att jag ville skaffa mig många erfarenheter. Jag ville vidga mina vyer och träffa olika människor. Så jag ansökte och gav mig iväg.
#Jag tror att jag var mest orolig när jag packade inför resan för första gången.

Jag var utomlands i tre månader, inklusive resandet efter sabbatsåret, och jag tror att jag var mest orolig när jag packade för första gången. Vad skulle jag ta med mig och hur mycket? Mennär jag kom fram till Thailand insåg jag att det verkligen var en helt onödig oro..Allt finns att få tag på i Thailand.
Jag var också orolig för att bli sjuk. Om man blir sjuk långt hemifrån är det ett jätteproblem! Jag fick inte direkt turistdiarré, men under en helgutflykt ramlade jag av en cykel och skadade knät ordentligt. På grund av det fuktiga vädret läker sår långsamt. Ta med Medi-foam (sårförband) för säkerhets skull! Och åtminstone under volontärarbetet hjälper organisationen till om man blir sjuk – de ger en medicin, och om man fortfarande mår dåligt tar de en till sjukhuset. Sjukhuskostnaderna får man dock betala själv.
Bortsett från det tror jag inte att jag hade några större bekymmer. Jag skulle ju åka med en nära vän, så mina föräldrar behövde inte oroa sig särskilt mycket. Själv var jag inte heller orolig.
#Vänner som alltid höll ihop. Där fanns både koreaner och utlänningar.

De koreanska tjejerna hade redan varit där i ungefär en månad när jag kom, och de hjälpte mig jättemycket. När jag just hade kommit och inte förstod hur allt fungerade och hade svårt att prata, hjälpte de mig att förstå vad jag skulle göra. Eftersom de också var koreaner kunde jag luta mig mycket mot dem och vi kom nära varandra. Våra volontärperioder var olika, så vi kunde inte vara tillsammans ända till slutet, menvi håller kontakten efter att vi kommit hem till Korea och planerar att träffas igen snart.
Och så de andra utländska vännerna.Man inser att utlänningar också bara är människor.Även om språket är annorlunda tänker jämnåriga på samma sätt, och det de gillar och hur de umgås liknar varandra. Det var överraskande. Det är inte vänner som jag bara säger ”vi ses igen” till, utan sådana som jag verkligen vill träffa igen. De uteslöt mig inte eller umgicks separat bara för att jag är asiat. Om jag inte förstod upprepade de långsammare och förklarade mer ingående. Jag vill verkligen träffa dem igen. Varför ligger Amerika så långt bort?
Åk dit med ett öppet sinne. Ha inga fördomar om dina utländska vänners nationaliteter. Det var verkligen inte alls som jag hade hört. Där finns absolut inga dåliga människor. Även om du är blyg kommer de att välkomna dig om du tar första steget, och jag tror att du lätt kan få vänner. Jag tycker att det är mest givande att själv ta kontakt och lära känna många vänner.
# Mina tips på resmål!

Chiang Mai – Det är tre timmars bussresa från Chiang Rai. Det fanns mycket att se, som templet Doi Suthep, Chiang Mais Grand Canyon och ett elefantreservat.
Chiang Rai – Där finns ett vandrarhem som heter ”mercy”. Det ligger nära, är billigt och bra. Seoul Restaurant (koreansk restaurang) och Barab (thailändsk restaurang) ligger i centrum. De är billiga och maten är god, och jag minns fortfarande deras kycklingsallad.
# Jag träffade många vänner som lever beundransvärda liv och ville lära mig av dem.

Efter sabbatsåret känner jag att jag lättare kan ta kontakt med utlänningar. Jag känner mig också mer bekväm med engelska än tidigare.Åh, och framför allt tror jag att jag från och med nu kommer att leva lite mer på mina egna villkor. Jag träffade många vänner som lever inspirerande liv och ville lära mig av dem.
Sänk förväntningarna på boendet och vardagslivet. Det är otroligt varmt och rätt tufft, haha. Om du sänker förväntningarna ända ner till botten kommer du att tänka: ”Det är bättre än jag trodde.” Det är inte så mycket fattigt som lite obekvämt. Miljön skiljer sig verkligen mycket från den vi är vana vid i Korea, mendet är fortfarande en plats där människor lever, och det går bra så snart man har vant sig.
# Mina tips!
För det första,tror jag att det är bra att lära sig åtminstone lite av landets språk i förväg. Inte bara för att kunna kommunicera, utan också för att lättare och mer avslappnat kunna ta kontakt med lokalbefolkningen och barnen!Även om uttalet inte är perfekt blir de jätteglada när man pratar thailändska.
Eftersom måltiderna i princip ingår verkar det inte vara några större problem vid måltiderna jämfört med för våra västerländska vänner. Man tar själv mat på brickor, och portionerna kan se små ut. De är faktiskt lite små. Därför tog jag ofta två portioner. Det verkar vara mycket kyckling, så kyckling och ägg serveras väldigt ofta. Men tänk på att maten kan vara fet eller salt!
Ibland serveras rätter med starka kryddor som koriander, men smaken är inte lika stark som på restauranger. Eftersom utlänningar också äter maten verkar de använda en måttlig mängd.Frukten är helt otroligt god. Den serveras ofta och i stora mängder, så ät mycket. Det är nog den godaste mangon jag har ätit under mina 23 år.
När det gäller bagaget,behöver du inte packa särskilt mycket.De flesta vardagsförnödenheter kan köpas billigt i Thailand. På nattmarknaden hittar du massor av tunna kläder, oftast för ungefär 3 000 won. I centrala Chiang Rai finns flera 7-Eleven-butiker som påminner om Daiso, och där finns också en Watsons. Jag köpte hårfärg på Watsons och fräschade upp färgen, haha. Det var bra att ta med aloe vera. Solen är stark och känslig hud kan bli röd, så koreansk aloe vera är utmärkt för att lugna huden innan läggdags.
Om du vill ta med koreansk mat går det bra, men jag lämnade min hemma. Jag var inte särskilt sugen på den, men många koreaner hade svårt med maten. Det finns också en helt okej koreansk restaurang i Chiang Rai (bibimbap kostar omkring 4 000 won?). I varuhusets mataffär, ungefär tio minuter med tuk-tuk från centrum, säljer de kimchi, ramen, konserver – i princip alla sorters koreansk mat. Men det är trevligt att ta med koreansk mat eftersom du kan dela med dig av den till utländska vänner.
Det är bra att ta med några koreanska saker (enkla grejer som vykort eller små dockor) att ge till vänner senare. De thailändska vännerna du bor med och andra utlänningar är intresserade av Korea, och de blir verkligen glada över att få presenter med koreanskt tema.Jag träffade så fantastiska vänner att jag ville ge dem något, men jag hade inte så mycket, så jag gav dem de ansiktsmasker jag hade tagit med.
* Bilder tagna under aktiviteterna





Mitt sabbatsår är
Erfarenhet ★★★★★
Du träffar trevliga människor och får fantastiska upplevelser som är svåra att få någon annanstans.
Lärande★★★☆☆
Jag kom lite närmare engelskan, och framför allt lärde jag mig mycket om livssyn av mina utländska vänner. Det skiljer sig ganska mycket från Korea. Det finns också många möjligheter till kulturellt utbyte.
Miljö★★☆☆☆
Miljön är sådär, hahaha. Det var svårt att vänja sig i början, men med tiden blir boendet den allra bekvämaste platsen. Det är naturnära. Det finns ingen luftkonditionering, men eftersom det ligger ganska långt från stadskärnan kan det bli kyligt på natten.
Säkerhet★★★★★
Finns det någonstans som är säkrare än här! Värmen är den största faran. Åh – myggor?
Fritid★★★★★
Tre dagar varje helg är lediga! Du kan göra kortare utflykter till närliggande platser. Även på vardagarna finns det gott om fritid på kvällarna.
Den främsta anledningen till att jag deltog i ett sabbatsår var att jag ville skaffa mig många erfarenheter. Jag ville vidga mina vyer och träffa olika människor. Så jag ansökte och gav mig iväg.
– Trevlig volontärverksamhet inom engelskundervisning tillsammans med utländska vänner i Chiang Rai, Thailand /Sabbatsårsgrupp i Sydamerika / 8 veckors sabbatsår |
I Sydkorea är det i dag så här:
60 000 högstadie- och gymnasieelever hoppar av skolan varje år; 346 000 personer i tjugoårsåldern står sysslolösa för att de saknar drömmar; andelen som slutar på sitt jobb inom ett år har passerat 40 procent,75 procent av universitetsstudenterna är missnöjda med studielivet, och över 80 procent av de yrkesverksamma säger att de inte känner sig lyckliga.Även om många uppmanar andra att drömma vill vi, för att lösa detta problem där praktiska metoder och stöd saknas, också introducera ”sabbatsår” i Sydkorea.
”Sabbatsår (Gapyear)”är en period då man antingen kombinerar studier och arbete eller tar en tillfällig paus och genom olika aktiviteter som volontärarbete, resor, praktik, utbildning och företagandeanvänder tiden till att staka ut riktningen för framtiden. Det är en kultur som uppmuntras i USA, Europa, Japan och på andra håll.
#Jag ville skaffa mig många erfarenheter, vidga mina vyer och träffa olika människor.

När jag var yngre brukade jag ofta prata med en nära vän om att volontärarbeta utomlands. Typ: ”När vi pluggar på universitetet borde vi åka utomlands en gång, volontärarbeta lite och resa lite, eller hur?” Det var inte precis planerat den här gången, menmin vän och jag bestämde oss för att ta studieledigt samtidigt, och då började vi undersöka saken och hittade sabbatsåret.
Egentligen ville vi åka till Europa, men som fattiga studenter hade vi inte råd. Bland de relativt prisvärda alternativen i Sydostasien övervägde vi Kambodja och Thailand, och till slut valde vi Thailand.Det jag lockades mest av var att bo tillsammans med utländska vänner i en by.
Den främsta anledningen till att jag deltog i ett sabbatsår var att jag ville skaffa mig många erfarenheter. Jag ville vidga mina vyer och träffa olika människor. Så jag ansökte och gav mig iväg.
#Jag tror att jag var mest orolig när jag packade inför resan för första gången.

Jag var utomlands i tre månader, inklusive resandet efter sabbatsåret, och jag tror att jag var mest orolig när jag packade för första gången. Vad skulle jag ta med mig och hur mycket? Mennär jag kom fram till Thailand insåg jag att det verkligen var en helt onödig oro..Allt finns att få tag på i Thailand.
Jag var också orolig för att bli sjuk. Om man blir sjuk långt hemifrån är det ett jätteproblem! Jag fick inte direkt turistdiarré, men under en helgutflykt ramlade jag av en cykel och skadade knät ordentligt. På grund av det fuktiga vädret läker sår långsamt. Ta med Medi-foam (sårförband) för säkerhets skull! Och åtminstone under volontärarbetet hjälper organisationen till om man blir sjuk – de ger en medicin, och om man fortfarande mår dåligt tar de en till sjukhuset. Sjukhuskostnaderna får man dock betala själv.
Bortsett från det tror jag inte att jag hade några större bekymmer. Jag skulle ju åka med en nära vän, så mina föräldrar behövde inte oroa sig särskilt mycket. Själv var jag inte heller orolig.
#Vänner som alltid höll ihop. Där fanns både koreaner och utlänningar.

De koreanska tjejerna hade redan varit där i ungefär en månad när jag kom, och de hjälpte mig jättemycket. När jag just hade kommit och inte förstod hur allt fungerade och hade svårt att prata, hjälpte de mig att förstå vad jag skulle göra. Eftersom de också var koreaner kunde jag luta mig mycket mot dem och vi kom nära varandra. Våra volontärperioder var olika, så vi kunde inte vara tillsammans ända till slutet, menvi håller kontakten efter att vi kommit hem till Korea och planerar att träffas igen snart.
Och så de andra utländska vännerna.Man inser att utlänningar också bara är människor.Även om språket är annorlunda tänker jämnåriga på samma sätt, och det de gillar och hur de umgås liknar varandra. Det var överraskande. Det är inte vänner som jag bara säger ”vi ses igen” till, utan sådana som jag verkligen vill träffa igen. De uteslöt mig inte eller umgicks separat bara för att jag är asiat. Om jag inte förstod upprepade de långsammare och förklarade mer ingående. Jag vill verkligen träffa dem igen. Varför ligger Amerika så långt bort?
Åk dit med ett öppet sinne. Ha inga fördomar om dina utländska vänners nationaliteter. Det var verkligen inte alls som jag hade hört. Där finns absolut inga dåliga människor. Även om du är blyg kommer de att välkomna dig om du tar första steget, och jag tror att du lätt kan få vänner. Jag tycker att det är mest givande att själv ta kontakt och lära känna många vänner.
# Mina tips på resmål!

Chiang Mai – Det är tre timmars bussresa från Chiang Rai. Det fanns mycket att se, som templet Doi Suthep, Chiang Mais Grand Canyon och ett elefantreservat.
Chiang Rai – Där finns ett vandrarhem som heter ”mercy”. Det ligger nära, är billigt och bra. Seoul Restaurant (koreansk restaurang) och Barab (thailändsk restaurang) ligger i centrum. De är billiga och maten är god, och jag minns fortfarande deras kycklingsallad.
# Jag träffade många vänner som lever beundransvärda liv och ville lära mig av dem.

Efter sabbatsåret känner jag att jag lättare kan ta kontakt med utlänningar. Jag känner mig också mer bekväm med engelska än tidigare.Åh, och framför allt tror jag att jag från och med nu kommer att leva lite mer på mina egna villkor. Jag träffade många vänner som lever inspirerande liv och ville lära mig av dem.
Sänk förväntningarna på boendet och vardagslivet. Det är otroligt varmt och rätt tufft, haha. Om du sänker förväntningarna ända ner till botten kommer du att tänka: ”Det är bättre än jag trodde.” Det är inte så mycket fattigt som lite obekvämt. Miljön skiljer sig verkligen mycket från den vi är vana vid i Korea, mendet är fortfarande en plats där människor lever, och det går bra så snart man har vant sig.
# Mina tips!
För det första,tror jag att det är bra att lära sig åtminstone lite av landets språk i förväg. Inte bara för att kunna kommunicera, utan också för att lättare och mer avslappnat kunna ta kontakt med lokalbefolkningen och barnen!Även om uttalet inte är perfekt blir de jätteglada när man pratar thailändska.
Eftersom måltiderna i princip ingår verkar det inte vara några större problem vid måltiderna jämfört med för våra västerländska vänner. Man tar själv mat på brickor, och portionerna kan se små ut. De är faktiskt lite små. Därför tog jag ofta två portioner. Det verkar vara mycket kyckling, så kyckling och ägg serveras väldigt ofta. Men tänk på att maten kan vara fet eller salt!
Ibland serveras rätter med starka kryddor som koriander, men smaken är inte lika stark som på restauranger. Eftersom utlänningar också äter maten verkar de använda en måttlig mängd.Frukten är helt otroligt god. Den serveras ofta och i stora mängder, så ät mycket. Det är nog den godaste mangon jag har ätit under mina 23 år.
När det gäller bagaget,behöver du inte packa särskilt mycket.De flesta vardagsförnödenheter kan köpas billigt i Thailand. På nattmarknaden hittar du massor av tunna kläder, oftast för ungefär 3 000 won. I centrala Chiang Rai finns flera 7-Eleven-butiker som påminner om Daiso, och där finns också en Watsons. Jag köpte hårfärg på Watsons och fräschade upp färgen, haha. Det var bra att ta med aloe vera. Solen är stark och känslig hud kan bli röd, så koreansk aloe vera är utmärkt för att lugna huden innan läggdags.
Om du vill ta med koreansk mat går det bra, men jag lämnade min hemma. Jag var inte särskilt sugen på den, men många koreaner hade svårt med maten. Det finns också en helt okej koreansk restaurang i Chiang Rai (bibimbap kostar omkring 4 000 won?). I varuhusets mataffär, ungefär tio minuter med tuk-tuk från centrum, säljer de kimchi, ramen, konserver – i princip alla sorters koreansk mat. Men det är trevligt att ta med koreansk mat eftersom du kan dela med dig av den till utländska vänner.
Det är bra att ta med några koreanska saker (enkla grejer som vykort eller små dockor) att ge till vänner senare. De thailändska vännerna du bor med och andra utlänningar är intresserade av Korea, och de blir verkligen glada över att få presenter med koreanskt tema.Jag träffade så fantastiska vänner att jag ville ge dem något, men jag hade inte så mycket, så jag gav dem de ansiktsmasker jag hade tagit med.
* Bilder tagna under aktiviteterna





Mitt sabbatsår är
Erfarenhet ★★★★★
Du träffar trevliga människor och får fantastiska upplevelser som är svåra att få någon annanstans.
Lärande★★★☆☆
Jag kom lite närmare engelskan, och framför allt lärde jag mig mycket om livssyn av mina utländska vänner. Det skiljer sig ganska mycket från Korea. Det finns också många möjligheter till kulturellt utbyte.
Miljö★★☆☆☆
Miljön är sådär, hahaha. Det var svårt att vänja sig i början, men med tiden blir boendet den allra bekvämaste platsen. Det är naturnära. Det finns ingen luftkonditionering, men eftersom det ligger ganska långt från stadskärnan kan det bli kyligt på natten.
Säkerhet★★★★★
Finns det någonstans som är säkrare än här! Värmen är den största faran. Åh – myggor?
Fritid★★★★★
Tre dagar varje helg är lediga! Du kan göra kortare utflykter till närliggande platser. Även på vardagarna finns det gott om fritid på kvällarna.
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.