Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Mindre oro inför framtiden och ett mer aktivt liv #Värdefulla kontakter, vardagslivet i Paris #Allt beror på mina val
En månad med gap year-liv, och till och med ett helt års studieuppehåll, förändrade mig inte så mycket att det syntes på utsidan. Jag har fortfarande inte bestämt mig för någon karriärväg, och jag har inte ens funderat på den livsplan som var det slutliga målet med mitt uppehåll. Däremot insåg jag tydligt att det finns en större värld bortom skolan och att det krävs ordentliga förberedelser för att ge sig ut i den.
– Paris, Frankrike, Gap Year Stay / Lee Ji-hye, gap year-deltagare i gruppen / 8 veckors gap year |
#Jag ville göra det jag själv ville.
Efter att ha avslutat andra terminen på mitt tredje studieår funderade jag på vad jag skulle göra under ledigheten, och kände en vag besvikelse.
Jag hade valt utbildningen för att jag tyckte om den, men hade jag verkligen studerat det jag ville under de senaste tre åren?
Hade jag inte bara valt kurser hos professorer som var kända för att sätta höga betyg, precis som alla andra, pluggat intensivt någon dag eller två före tentorna och sedan klarat mig?
Tvärtom var jag mer osäker på vad jag ville göra än innan jag började på universitetet, och ingenting intresserade mig. När jag tänkte ”Jag kan inte fortsätta leva så här” ansökte jag plötsligt om studieuppehåll.
Mitt mål med studieuppehållet skilde sig ganska mycket från andras.Mer än TOEIC, certifikat eller att bygga upp mitt CV ville jag göra det jag verkligen ville.
Andra kanske tycker att det är synd att ta ledigt när det bara är ett år kvar till examen, men jag tänkte bara: ”Nu ska jag ha kul och göra det jag vill!”
Precis som alla andra, och göra precis lika mycket som alla andra.För mig, som aldrig hade gått utanför ramarna för det ”vanliga”, var det ett ganska stort beslut att ta ledigt för att ha kul.
#Mitt emellan resor och vardagsliv
När jag funderade på vad jag skulle göra kom jag ihåg föreläsningen med vd:n An Si-jun, som hade hållit ett gästföredrag på vår skola, och fick höra talas om ett program som hette Gap Year Stay. Jag tyckte mycket om idén att resa samtidigt som man lever vardagsliv, och framför allt tilltalades jag av vandrarhemmens karaktär...Jag ansökte eftersom jag tyckte om tanken på att träffa olika slags människor och få uppleva många skilda tankar och värderingar.
Det var första gången jag reste utomlands på egen hand, så jag var väldigt nervös och orolig. Men jag träffade fina människor, fick hjälp och kunde tillbringa de två månaderna i trygghet. Det kändes faktiskt som den snabbaste tiden i mitt liv.Det jag tyckte om med platsen var att den låg mitt emellan resande och vardagsliv.
Eftersom det inte var en resa med ett fullspäckat schema att följa kunde jag njuta av att sitta i timmar på uteserveringar, skriva dagbok och se människor passera. Och eftersom det inte var vardagsliv kändes till och med de allra vanligaste sakerna nya.
#Värdefulla möten under mitt gap year
Men allra värdefullast av allt jag fick med mig från mitt gap year var människorna jag träffade där.
Från ägaren, som först verkade lite skrämmande men var varm när man väl lärde känna hen, till kvinnan som alltid lagade så god mat att jag inte saknade mammas mat på två månader, personalen som bodde, arbetade och umgicks tillsammans och snart blev som en familj, och gästerna som gav sig ut på sina resor med sina egna berättelser – jag knöt otroligt värdefulla band.
Från miljöerna de hade levt i till deras ålder och yrken,Jag fick höra många olika berättelser från människor som på alla sätt skilde sig från varandra, och tänkte ofta: ”Den väg som ligger utstakad för mig är inte den enda.”För mig, som hade levt som om vägen redan var utstakad, var det en rejäl chock men också en uppmuntrande insikt.
#Allt beror på mina val.
När jag träffar vänner och pratar om framtiden verkar de flesta inte särskilt glada. En del suckar och undviker att prata om framtiden. Jag tycker att det är väldigt sorgligt.Vi är fortfarande unga och har så mycket vi vill göra, så det är sorgligt att vi känner oro och ängslan inför framtiden i stället för förväntan och hopp.
Det finns verkligen många vägar jag kan välja, och alla beror på mina val.Det finns inget fel val, oavsett vilken väg jag väljer. När jag insåg det försvann märkligt nog min oro för framtiden. Även min otålighet när jag såg vännerna stressa med att bygga upp sina CV:n försvann. I stället började det kännas roligt att fundera på vad jag skulle göra härnäst.
#Efter mitt gap year: Jag fick mod att ta nästa steg
Att ha ett gap year betydde inte att jag förändrades eller att mitt liv plötsligt fick en tydlig riktning. Jag hade visserligen vaga förväntningar på det, men jag är fortfarande klumpig och lever som sinnebilden av det ”vanliga” – mina vänner retar mig och kallar mig en dåre. Men när jag hade avslutat de två månaderna och kommit tillbaka till Korea kände jag att jag hade åstadkommit något, och även om jag inte vet vad jag ska göra härnäst...fick jag lite mod och kände: ”Jag kan klara det.”
Var det inte just det jag behövde allra mest? Modet att ta nästa steg.Det är naturligt att känna sig rädd och orolig när man börjar med något nytt. Det är också väldigt svårt att släppa taget om det man har.
Ibland är det inte så dumt att kasta sig in i något utan att tänka efter.
Efteråt kommer du säkert att tänka: ”Det var ju ingen stor grej.” Jag fick ofta höra att jag bara jagade ideal och saknade verklighetsförankring, men jag tror att det krävs lite mod att agera här och nu för att göra drömmar till verklighet.I stället för att oroa mig för en avlägsen framtid vill jag fortsätta framåt långsamt, ett steg i taget.
Avslutningsvis vill jag tacka Korea Gap Year för att ha planerat ett så fantastiskt program och arbetat hårt för Koreas unga, som fortfarande söker efter sina ”drömmar”, samt vandrarhemmets ägare, som hjälpte till att förverkliga planerna och blev ett tryggt stöd för mig när jag var långt hemifrån.
★Tips till nästa deltagare★
Två månader kan på sätt och vis kännas både långa och korta. Om du kommer med bara fantasier och romantiska föreställningar om ”Europa” eller ”Paris” kan den här tiden kännas ganska tuff. Jag tycker att man ska passa på att resa fritt utanför arbetstid, men man måste ta ansvar för arbetet. Det verkar mycket viktigt att hitta en bra balans mellan arbete och resande.
Mitt gap year var...
Upplevelser ★★★★★
Allt jag mötte där var en ny upplevelse: personalen på vandrarhemmet, vardagslivet i Paris, resandet och människorna jag träffade där... Det fanns inte en enda sak som inte var ny.
Lärande ★★★★★
Jag lärde mig av själva arbetet, men människorna jag träffade där fick mig också att tänka mycket på mig själv och mitt liv, och jag gjorde många insikter.
Miljö ★★★★☆
Det var lite krångligt med resekortet, men det var inga problem med sovplats, tvätt eller mat – miljön var bekväm.
Säkerhet ★★★☆☆
Tyvärr inträffade en terroristattack medan jag var där, så jag var lite orolig, men efteråt förstärktes säkerheten och jag kände mig inte särskilt hotad. Man måste dock alltid se upp för ficktjuvar och gatutiggare ... om du sänker garden blir du ett mål!
Fritid★★★★☆
När jag hade avslutat mina tilldelade arbetstimmar var resten av tiden helt min egen. Jag tyckte om att besöka museer, sitta på uteserveringar och skriva i min dagbok samt slå mig ner i vackra parker och titta på himlen – den där avkopplande rutinen var verkligen härlig.
▼▼▼Vill du se fler olika projekt?▼▼▼
▼▼▼Osäker på vilket sabbatsår du ska välja?▼▼▼
En månad med gap year-liv, och till och med ett helt års studieuppehåll, förändrade mig inte så mycket att det syntes på utsidan. Jag har fortfarande inte bestämt mig för någon karriärväg, och jag har inte ens funderat på den livsplan som var det slutliga målet med mitt uppehåll. Däremot insåg jag tydligt att det finns en större värld bortom skolan och att det krävs ordentliga förberedelser för att ge sig ut i den.
– Paris, Frankrike, Gap Year Stay / Lee Ji-hye, gap year-deltagare i gruppen / 8 veckors gap year |
#Jag ville göra det jag själv ville.
Efter att ha avslutat andra terminen på mitt tredje studieår funderade jag på vad jag skulle göra under ledigheten, och kände en vag besvikelse.
Jag hade valt utbildningen för att jag tyckte om den, men hade jag verkligen studerat det jag ville under de senaste tre åren?
Hade jag inte bara valt kurser hos professorer som var kända för att sätta höga betyg, precis som alla andra, pluggat intensivt någon dag eller två före tentorna och sedan klarat mig?
Tvärtom var jag mer osäker på vad jag ville göra än innan jag började på universitetet, och ingenting intresserade mig. När jag tänkte ”Jag kan inte fortsätta leva så här” ansökte jag plötsligt om studieuppehåll.
Mitt mål med studieuppehållet skilde sig ganska mycket från andras.Mer än TOEIC, certifikat eller att bygga upp mitt CV ville jag göra det jag verkligen ville.
Andra kanske tycker att det är synd att ta ledigt när det bara är ett år kvar till examen, men jag tänkte bara: ”Nu ska jag ha kul och göra det jag vill!”
Precis som alla andra, och göra precis lika mycket som alla andra.För mig, som aldrig hade gått utanför ramarna för det ”vanliga”, var det ett ganska stort beslut att ta ledigt för att ha kul.
#Mitt emellan resor och vardagsliv
När jag funderade på vad jag skulle göra kom jag ihåg föreläsningen med vd:n An Si-jun, som hade hållit ett gästföredrag på vår skola, och fick höra talas om ett program som hette Gap Year Stay. Jag tyckte mycket om idén att resa samtidigt som man lever vardagsliv, och framför allt tilltalades jag av vandrarhemmens karaktär...Jag ansökte eftersom jag tyckte om tanken på att träffa olika slags människor och få uppleva många skilda tankar och värderingar.
Det var första gången jag reste utomlands på egen hand, så jag var väldigt nervös och orolig. Men jag träffade fina människor, fick hjälp och kunde tillbringa de två månaderna i trygghet. Det kändes faktiskt som den snabbaste tiden i mitt liv.Det jag tyckte om med platsen var att den låg mitt emellan resande och vardagsliv.
Eftersom det inte var en resa med ett fullspäckat schema att följa kunde jag njuta av att sitta i timmar på uteserveringar, skriva dagbok och se människor passera. Och eftersom det inte var vardagsliv kändes till och med de allra vanligaste sakerna nya.
#Värdefulla möten under mitt gap year
Men allra värdefullast av allt jag fick med mig från mitt gap year var människorna jag träffade där.
Från ägaren, som först verkade lite skrämmande men var varm när man väl lärde känna hen, till kvinnan som alltid lagade så god mat att jag inte saknade mammas mat på två månader, personalen som bodde, arbetade och umgicks tillsammans och snart blev som en familj, och gästerna som gav sig ut på sina resor med sina egna berättelser – jag knöt otroligt värdefulla band.
Från miljöerna de hade levt i till deras ålder och yrken,Jag fick höra många olika berättelser från människor som på alla sätt skilde sig från varandra, och tänkte ofta: ”Den väg som ligger utstakad för mig är inte den enda.”För mig, som hade levt som om vägen redan var utstakad, var det en rejäl chock men också en uppmuntrande insikt.
#Allt beror på mina val.
När jag träffar vänner och pratar om framtiden verkar de flesta inte särskilt glada. En del suckar och undviker att prata om framtiden. Jag tycker att det är väldigt sorgligt.Vi är fortfarande unga och har så mycket vi vill göra, så det är sorgligt att vi känner oro och ängslan inför framtiden i stället för förväntan och hopp.
Det finns verkligen många vägar jag kan välja, och alla beror på mina val.Det finns inget fel val, oavsett vilken väg jag väljer. När jag insåg det försvann märkligt nog min oro för framtiden. Även min otålighet när jag såg vännerna stressa med att bygga upp sina CV:n försvann. I stället började det kännas roligt att fundera på vad jag skulle göra härnäst.
#Efter mitt gap year: Jag fick mod att ta nästa steg
Att ha ett gap year betydde inte att jag förändrades eller att mitt liv plötsligt fick en tydlig riktning. Jag hade visserligen vaga förväntningar på det, men jag är fortfarande klumpig och lever som sinnebilden av det ”vanliga” – mina vänner retar mig och kallar mig en dåre. Men när jag hade avslutat de två månaderna och kommit tillbaka till Korea kände jag att jag hade åstadkommit något, och även om jag inte vet vad jag ska göra härnäst...fick jag lite mod och kände: ”Jag kan klara det.”
Var det inte just det jag behövde allra mest? Modet att ta nästa steg.Det är naturligt att känna sig rädd och orolig när man börjar med något nytt. Det är också väldigt svårt att släppa taget om det man har.
Ibland är det inte så dumt att kasta sig in i något utan att tänka efter.
Efteråt kommer du säkert att tänka: ”Det var ju ingen stor grej.” Jag fick ofta höra att jag bara jagade ideal och saknade verklighetsförankring, men jag tror att det krävs lite mod att agera här och nu för att göra drömmar till verklighet.I stället för att oroa mig för en avlägsen framtid vill jag fortsätta framåt långsamt, ett steg i taget.
Avslutningsvis vill jag tacka Korea Gap Year för att ha planerat ett så fantastiskt program och arbetat hårt för Koreas unga, som fortfarande söker efter sina ”drömmar”, samt vandrarhemmets ägare, som hjälpte till att förverkliga planerna och blev ett tryggt stöd för mig när jag var långt hemifrån.
★Tips till nästa deltagare★
Två månader kan på sätt och vis kännas både långa och korta. Om du kommer med bara fantasier och romantiska föreställningar om ”Europa” eller ”Paris” kan den här tiden kännas ganska tuff. Jag tycker att man ska passa på att resa fritt utanför arbetstid, men man måste ta ansvar för arbetet. Det verkar mycket viktigt att hitta en bra balans mellan arbete och resande.
Mitt gap year var...
Upplevelser ★★★★★
Allt jag mötte där var en ny upplevelse: personalen på vandrarhemmet, vardagslivet i Paris, resandet och människorna jag träffade där... Det fanns inte en enda sak som inte var ny.
Lärande ★★★★★
Jag lärde mig av själva arbetet, men människorna jag träffade där fick mig också att tänka mycket på mig själv och mitt liv, och jag gjorde många insikter.
Miljö ★★★★☆
Det var lite krångligt med resekortet, men det var inga problem med sovplats, tvätt eller mat – miljön var bekväm.
Säkerhet ★★★☆☆
Tyvärr inträffade en terroristattack medan jag var där, så jag var lite orolig, men efteråt förstärktes säkerheten och jag kände mig inte särskilt hotad. Man måste dock alltid se upp för ficktjuvar och gatutiggare ... om du sänker garden blir du ett mål!
Fritid★★★★☆
När jag hade avslutat mina tilldelade arbetstimmar var resten av tiden helt min egen. Jag tyckte om att besöka museer, sitta på uteserveringar och skriva i min dagbok samt slå mig ner i vackra parker och titta på himlen – den där avkopplande rutinen var verkligen härlig.
▼▼▼Vill du se fler olika projekt?▼▼▼
▼▼▼Osäker på vilket sabbatsår du ska välja?▼▼▼
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
