Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Lindrade nedstämdheten och fyllde på med ny energi #Tog körkort och blev Jeju-guide #Kände livsglädjen som utmaningar för med sig
.jpg "1 (2).jpg")
För mig, som alltid fyller på energi genom att resa, skingrade det här projektet min nedstämdhet och lät mig ströva omkring som jag ville för att ladda batterierna. Det blev ett mycket fint minne.
– Jeju! Jag vill bo där, Gap Year Stay / Lee Hyun-kyung, familj på sabbatsår / åtta veckors sabbatsår |
Man måste ta vara på möjligheterna när de dyker upp.
Till en början tänkte jag att jag skulle åka till Jeju.När jag tänkte så blev jag väldigt upprymd. Eftersom jag bara hade varit på Jeju som turist undrade jag: ”Kommer jag att bli besviken om jag faktiskt bor där i två månader?” Samtidigt hoppades jag att ”det kanske finns ännu mer att upptäcka när jag bor där som en lokalbo”.De här farhågorna och förväntningarna gick hand i hand. Men eftersom jag ändå hade bestämt mig för att åka bestämde jag mig för att fatta ett snabbt beslut och ge mig av.
Det som däremot förstärkte min oro ännu mervar min situation. Jag gick fjärde året på universitetet och närmade mig slutet på studietiden.”Den sista sommarlovet före examen – medan andra har fullt upp med att bygga sina meritförteckningar, kan jag då åka till Jeju och i lugn och ro ströva omkring där så mycket jag vill?”Den tanken snurrade hela tiden i huvudet. Men till slut bestämde mitt hjärta sig för attOm jag inte gör det nu kommer jag aldrig att kunna göra det.Så enkelt var det. Därför åkte jag till Jeju till slut.
Ovana, anpassning och glädje
Självklart varallt ovant i början. Men med tiden vande jag mig vid personalens arbetsuppgifter på pensionatet, och det som först kändes jobbigt – att ta hand om utländska gäster – blev roligt. Även värdinnans omtanke och vänlighet spelade in. Hon och hennes familj plockade till och med havssniglar (bomal) tillsammans med mig för att äta och visade mig runt på femdagarsmarknaden och annat, så jag trivdes verkligen...Hon tog så väl hand om personalen att det kändes som omjag bodde hos en värdfamilj.Hon lagade alltid så god mat och tog så väl hand om mig att jag verkligen kunde vara helt nöjd med maten.
Personalens arbetsuppgifterUnder högsäsongen var arbetetibland tufft, men ändåfick jag mycket hjälp av värdinnan,så det var aldrig några särskilt stora svårigheter.Dessutom var personalens arbetsuppgifterbara fyra timmarlånga, så det var inte särskilt mycket tid. Eftersom uppgifterna gick att slutföra inom den tiden kunde man definitivt klara av dem om man arbetade hårt.
Ladda batterierna genom att resa
Personalens arbetsuppgifterUtöver arbetet hade jag helt enkelttid för mig själv. Jag tror att jag hela tiden tänkte att jag inte fick slösa bort den. Jag undrade: ”Medan andra investerar den här viktiga tiden i sin framtid, vad kan jag göra?” I början visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till, och värdinnan på pensionatet föreslog att jag skulle börja med att ta körkort.Du kommer att behöva det någon gång när du kommer ut i arbetslivet.När du har ledig tid.Hon uppmuntrade mig att börja med det.Tack vare det skrev jag in mig på en trafikskola för att ta körkort och lyckades till slut få mitt körkort.Jag blev verkligen glad.
Dessutom ville jag komma till ro genom att uppleva Jeju fullt ut, så jag strövade omkring när jag hade tid. Jag besökte många stränder och gjorde en mängd saker som är typiska för Jeju – Seongsan Ilchulbong, klipporna vid Jusangjeolli, kajakpaddling vid havet, skogsvandringar, nattliga vyer, utflykter med buggy och mycket mer. Kanske var det för att jag fortsatte resa så här...För mig, som alltid tankar energi genom att resa, skingrade det här projektet min nedstämdhet och lät mig ströva fritt omkring för att ladda batterierna. Det blev många fina minnensom jag bär med mig.
Att bli Jeju-guide.
Dessutominsåg jag, genom att träffa så många olika människor, att det verkligen finns många som lever med skilda erfarenheter och värderingar.Det insåg jag. Även när arbetet var jobbigt kände jag mig genuint stolt, nästan som om jag själv var värd, när nya gäster använde rummet och var nöjda. Stunderna då jag råkade få tillfälle att prata med gästerna var också värdefulla.
När jag märkte att jag kunde välkomna utländska gäster på ett bra sätt insåg jag att mina språkkunskaper inte var så dåliga som jag trott. Samtalen med dem gjorde mig mer intresserad av deras länder. Jag tyckte också om att få tips om vackra platser i olika städer. När jag såg gästerna följa de rutter eller besöka de platser jag rekommenderat kände jag ett ansvar som Jeju-guide, trots att jag inte är lokalbo. Jag ville ge gästerna mer korrekt och användbar information, vilket fick mig att studera Jeju mer ingående.
Efter att arbetet var slut försökte jag därför dela in Jeju i östra, västra, södra och norra rutter och utforska dem. Eftersom jag behövde ta mig runt till fots utan bil var det särskilt viktigt att planera rutterna noggrant, så att jag hann besöka fler platser ordentligt. Om det känns svårt att planera rutterna rekommenderar jag att du åtminstone utforskar den östra delen ordentligt.Där finns många fina stränder och kaféer, och det är härligt att slå sig ner och koppla av.Det var en bra plats att tillbringa tiden på i lugn och ro. Även om leden runt Hamdeok-stranden är kort är det rogivande att promenera där och njuta av stranden och de små kullarna.Det var en mycket bra plats för det.
En utmaning – ännu en glädje i livet.
Nu när mitt sabbatsår är över känner jag framför allt att det var rätt att ansöka till det här projektetoch åka dit för att delta i projektets aktiviteter.Jag kan inte komma på något annat än att det var värt att ansöka. Jag åkte till Jeju när jag hade förlorat mycket energi, men där kunde jag uträtta sådant som annars var enkelt för mig, och min tid på Jeju är fortfarande ett kärt och värdefullt minne.Jag träffade trevliga människor, lärde känna Jeju väl och hade gott om tid för mig själv. Därför rör jag mig och agerar energiskt även nu när jag är tillbaka i vardagen, med stöd av de fina minnena.
Jag rekommenderar starkt sabbatsårsaktiviteter till alla som tvekar. Om du sätter upp tydliga mål innan du åker kan det, oavsett när du kommer,vara ett utmärkt tillfälle att nå dina mål och skapa fina relationer och upplevelser.Var därför inte rädd för att bo någon annanstans än där du brukar bo – våga anta utmaningen. Jag är övertygad om att det kommer att ge ditt liv en ny sorts glädje. Självklart kommer det att uppstå svårigheter, men att lära sig lösa dem där och få livsvisdom kommer att blien värdefull lärdom för livet.
Efter att ha genomfört det här sabbatsåret på ett bra sätt blev jag mer intresserad av att delta i en annan sabbatsårsaktivitet, och jag hoppas få liknande fina erfarenheter nästa gång.
För mig, som alltid fyller på energi genom att resa, skingrade det här projektet min nedstämdhet och lät mig ströva omkring som jag ville för att ladda batterierna. Det blev ett mycket fint minne.
– Jeju! Jag vill bo där, Gap Year Stay / Lee Hyun-kyung, familj på sabbatsår / åtta veckors sabbatsår |
Man måste ta vara på möjligheterna när de dyker upp.
Till en början tänkte jag att jag skulle åka till Jeju.När jag tänkte så blev jag väldigt upprymd. Eftersom jag bara hade varit på Jeju som turist undrade jag: ”Kommer jag att bli besviken om jag faktiskt bor där i två månader?” Samtidigt hoppades jag att ”det kanske finns ännu mer att upptäcka när jag bor där som en lokalbo”.De här farhågorna och förväntningarna gick hand i hand. Men eftersom jag ändå hade bestämt mig för att åka bestämde jag mig för att fatta ett snabbt beslut och ge mig av.
Det som däremot förstärkte min oro ännu mervar min situation. Jag gick fjärde året på universitetet och närmade mig slutet på studietiden.”Den sista sommarlovet före examen – medan andra har fullt upp med att bygga sina meritförteckningar, kan jag då åka till Jeju och i lugn och ro ströva omkring där så mycket jag vill?”Den tanken snurrade hela tiden i huvudet. Men till slut bestämde mitt hjärta sig för attOm jag inte gör det nu kommer jag aldrig att kunna göra det.Så enkelt var det. Därför åkte jag till Jeju till slut.
Ovana, anpassning och glädje
Självklart varallt ovant i början. Men med tiden vande jag mig vid personalens arbetsuppgifter på pensionatet, och det som först kändes jobbigt – att ta hand om utländska gäster – blev roligt. Även värdinnans omtanke och vänlighet spelade in. Hon och hennes familj plockade till och med havssniglar (bomal) tillsammans med mig för att äta och visade mig runt på femdagarsmarknaden och annat, så jag trivdes verkligen...Hon tog så väl hand om personalen att det kändes som omjag bodde hos en värdfamilj.Hon lagade alltid så god mat och tog så väl hand om mig att jag verkligen kunde vara helt nöjd med maten.
Personalens arbetsuppgifterUnder högsäsongen var arbetetibland tufft, men ändåfick jag mycket hjälp av värdinnan,så det var aldrig några särskilt stora svårigheter.Dessutom var personalens arbetsuppgifterbara fyra timmarlånga, så det var inte särskilt mycket tid. Eftersom uppgifterna gick att slutföra inom den tiden kunde man definitivt klara av dem om man arbetade hårt.
Ladda batterierna genom att resa
Personalens arbetsuppgifterUtöver arbetet hade jag helt enkelttid för mig själv. Jag tror att jag hela tiden tänkte att jag inte fick slösa bort den. Jag undrade: ”Medan andra investerar den här viktiga tiden i sin framtid, vad kan jag göra?” I början visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till, och värdinnan på pensionatet föreslog att jag skulle börja med att ta körkort.Du kommer att behöva det någon gång när du kommer ut i arbetslivet.När du har ledig tid.Hon uppmuntrade mig att börja med det.Tack vare det skrev jag in mig på en trafikskola för att ta körkort och lyckades till slut få mitt körkort.Jag blev verkligen glad.
Dessutom ville jag komma till ro genom att uppleva Jeju fullt ut, så jag strövade omkring när jag hade tid. Jag besökte många stränder och gjorde en mängd saker som är typiska för Jeju – Seongsan Ilchulbong, klipporna vid Jusangjeolli, kajakpaddling vid havet, skogsvandringar, nattliga vyer, utflykter med buggy och mycket mer. Kanske var det för att jag fortsatte resa så här...För mig, som alltid tankar energi genom att resa, skingrade det här projektet min nedstämdhet och lät mig ströva fritt omkring för att ladda batterierna. Det blev många fina minnensom jag bär med mig.
Att bli Jeju-guide.
Dessutominsåg jag, genom att träffa så många olika människor, att det verkligen finns många som lever med skilda erfarenheter och värderingar.Det insåg jag. Även när arbetet var jobbigt kände jag mig genuint stolt, nästan som om jag själv var värd, när nya gäster använde rummet och var nöjda. Stunderna då jag råkade få tillfälle att prata med gästerna var också värdefulla.
När jag märkte att jag kunde välkomna utländska gäster på ett bra sätt insåg jag att mina språkkunskaper inte var så dåliga som jag trott. Samtalen med dem gjorde mig mer intresserad av deras länder. Jag tyckte också om att få tips om vackra platser i olika städer. När jag såg gästerna följa de rutter eller besöka de platser jag rekommenderat kände jag ett ansvar som Jeju-guide, trots att jag inte är lokalbo. Jag ville ge gästerna mer korrekt och användbar information, vilket fick mig att studera Jeju mer ingående.
Efter att arbetet var slut försökte jag därför dela in Jeju i östra, västra, södra och norra rutter och utforska dem. Eftersom jag behövde ta mig runt till fots utan bil var det särskilt viktigt att planera rutterna noggrant, så att jag hann besöka fler platser ordentligt. Om det känns svårt att planera rutterna rekommenderar jag att du åtminstone utforskar den östra delen ordentligt.Där finns många fina stränder och kaféer, och det är härligt att slå sig ner och koppla av.Det var en bra plats att tillbringa tiden på i lugn och ro. Även om leden runt Hamdeok-stranden är kort är det rogivande att promenera där och njuta av stranden och de små kullarna.Det var en mycket bra plats för det.
En utmaning – ännu en glädje i livet.
Nu när mitt sabbatsår är över känner jag framför allt att det var rätt att ansöka till det här projektetoch åka dit för att delta i projektets aktiviteter.Jag kan inte komma på något annat än att det var värt att ansöka. Jag åkte till Jeju när jag hade förlorat mycket energi, men där kunde jag uträtta sådant som annars var enkelt för mig, och min tid på Jeju är fortfarande ett kärt och värdefullt minne.Jag träffade trevliga människor, lärde känna Jeju väl och hade gott om tid för mig själv. Därför rör jag mig och agerar energiskt även nu när jag är tillbaka i vardagen, med stöd av de fina minnena.
Jag rekommenderar starkt sabbatsårsaktiviteter till alla som tvekar. Om du sätter upp tydliga mål innan du åker kan det, oavsett när du kommer,vara ett utmärkt tillfälle att nå dina mål och skapa fina relationer och upplevelser.Var därför inte rädd för att bo någon annanstans än där du brukar bo – våga anta utmaningen. Jag är övertygad om att det kommer att ge ditt liv en ny sorts glädje. Självklart kommer det att uppstå svårigheter, men att lära sig lösa dem där och få livsvisdom kommer att blien värdefull lärdom för livet.
Efter att ha genomfört det här sabbatsåret på ett bra sätt blev jag mer intresserad av att delta i en annan sabbatsårsaktivitet, och jag hoppas få liknande fina erfarenheter nästa gång.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
