Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Fann psykisk stabilitet och övervann håglösheten #Ett mer avslappnat liv och möten med människor med olika bakgrund #Lärde mig att bygga relationer och blev lyckligare
Fick mig alltid att må bra och känna mig lugn.Innan jag åkte till Jeju var min hud i riktigt dåligt skick och jag var väldigt orolig, men efter resan blev huden mycket bättre.Jag kände mig mindre stressad och gladare, och det verkar som att huden också blev bättre av det.
– Jeju! Jag vill bo där. Gap Year Stay / Hwang Ra-yun, deltagare i gap year-stammen / fyra veckors gap year |
Studieuppehåll och ett gap year
Efter att ha gått tre år på universitetet ville jag inte gå direkt vidare till att söka jobb.studieuppehållJag valde det.
Efter att ha tagit studieuppehåll ägnade jag den första tiden åt att studera engelska, något jag länge velat göra, och åt att jobba extra. Jag var glad över att få leva det liv jag ville, men efter några månader blev jag alltmer håglös på grund av osäkerheten inför framtiden. Medan jag fortsatte med en enformig vardag fick jag av en slump höra talas om Korea Gap Year och gick med i programmet ”Gap Year Stay”.
Det var första gången jag åkte till Jeju sedan skolresan på gymnasiet. Även om det ligger i samma land hade jag knappt varit där tidigare.Man kan säga att jag nästan aldrig hade varit där.
När det väl var dags att bo på Jeju var jag väldigt orolig.Jag oroade mig mycket för om jag skulle kunna anpassa mig till en främmande plats. Jag tänkte att det var bättre än ingenting och...började bo på ett pensionat. Ägaren var snäll och stämningen på pensionatet var ganska...i min smak.
Livet på Jeju var,
För det första var det avkopplande.
Jag var otålig och orolig på grund av osäkerheten inför framtiden. För att lugna mitt oroliga hjärta åkte jag till Jeju. Platsen jag besökte för första gången såg helt annorlunda ut än staden. Det fanns inga höga byggnader, och om man åkte en kort bit med buss...det klara havetfanns där.
Havet på Jeju såg ut som havet vid utländska semesterorter som jag hade sett på bilder. Alla som åkte dit log och var glada, och jag mådde också bra. Det kändes som om pressen långsamt försvann. Jag tillbringade dagarna i lugn och ro, så obunden av tiden att jag inte ens visste vilken veckodag det var.
Personligen tycker jag särskilt om platser med en mänsklig atmosfär, som marknader, så jag besökte ofta Dongmun-marknaden och Jejus femdagarsmarknad. Att se människor leva sina liv gjorde mig glad och gav mig energi.Att gå runt bland folkmassorna på marknaderna gav mig mycket kraft. När jag såg alla leva så flitigt tänkte jag att jag också borde leva flitigt.
För det andra fick jag träffa många olika människor.
Jag är väldigt intresserad av hur människor lever. Jag vill veta hur andra har levt och hur de lever nu. På kvällarna, när jag var på boendet, bad gäster ofta om tips på sevärdheter eller vägbeskrivningar, och jag tog gärna initiativet och berättade. Med människor...samtalEftersom jag tycker om själva samtalen blev det ett bra tillfälle att prata på ett naturligt sätt.
När jag visade vägen berättade jag naturligt om Korea och fick också höra om landet de kom ifrån. Om vi fick tillfälle att prata lite längre kunde jag även få en inblick i den andras värderingar. En person jag minns särskilt var en australisk kvinna som jag träffade av en slump på bussen. Hon hette Stephanie och pratade väldigt bra koreanska. Vi åkte buss tillsammans och pratade om hur det var i Australien och hur det var i Korea.
För det tredje lärde jag mig om relationer.
Jag ville bli vän med någon och komma nära den personen först, oavsett om våra personligheter passade ihop eller inte. Men när man bodde på pensionatet var det inte lätt att komma så nära som jag ville. Mina försök fungerade inte när den andra personen redan stod någon annan väldigt nära eller inte ville ta emot mig som en av sina egna. Jag funderade: ”Jag försöker komma nära – tycker de inte om mig, eller vad är problemet?”
Jag tänkte noga igenom saken och försökte prata med andra för att hitta ett svar. Slutsatsen jag kom fram till var enkel.Alla kan inte stå på min sida.Det var allt. Jag var tvungen att acceptera att det kunde finnas människor vars personligheter inte passade ihop med min. Från det ögonblick jag accepterade den tanken började jag känna mig lugnare.Jag lärde mig åtminstone lite om hur man hanterar relationer.
Jeju gjorde mig verkligen lycklig.
Det fick mig alltid på gott humör och fick mig att känna mig bekväm.Innan jag åkte till Jeju var min hud i riktigt dåligt skick och jag var väldigt orolig, men efter att jag kommit tillbaka blev huden mycket bättre.Med mindre stress och ett gladare sinne verkar huden till och med ha blivit bättre.
Mitt eget Jeju, som jag upptäckte under mitt gap year!
1. Udo
Det första stället jag rekommenderar är Udo.
Udo är verkligen vackert, och det är nästan förvånande att en så liten ö har så många olika stränder.Udo är för stort för att ta sig runt till fots, så det är bra att hyra en skoter eller cykel,men eftersom man bara kan hyra dem i ungefär två–tre timmar är det synd att man inte hinner se varje hörn av Udo.
2. Sanbangsan
Sanbangsan är ett berg som man inte kan bestiga, menYongmeori-kusten nedanför är mycket vacker. Det var där jag allra starkast kände att Jeju är en naturlig ö som utsetts av Unesco.Bredvid Sanbangsan ligger Sanbangsan Oncheon Guesthouse, och om man betalar 20 000 won för att bo där,får man två kuponger som kan användas i den kolsyrade varma källan alldeles intill pensionatet. Den här varma källan är ovanligt nog kolsyrad,och sägs vara särskilt bra för personer med hudproblem. Ett enda besök i den varma källan kostar över 5 000 won, så det var trevligt att kunna bo där och njuta av den varma källan till ett överkomligt pris.Det var också trevligt att kunna njuta av de varma källorna.
3. Songaksan
Efter att ha övernattat kan du åka till Songaksan nästa dag. Som information kan du be på pensionatet attde kör dig till Songaksan. Songaksan har en separat rundslinga som är cirka 2,8 km lång,så den korta sträckan gör den perfekt för en lugn promenad. Havet ligger precis intill, och du kan se både Marado och Gapado, vilket är mycketvackert. När du har njutit av utsikten vid Songaksan kan du åka till Moseulpo hamn och sedan bege dig tillbaka till Jeju stad.
Fick mig alltid att må bra och känna mig lugn.Innan jag åkte till Jeju var min hud i riktigt dåligt skick och jag var väldigt orolig, men efter resan blev huden mycket bättre.Jag kände mig mindre stressad och gladare, och det verkar som att huden också blev bättre av det.
– Jeju! Jag vill bo där. Gap Year Stay / Hwang Ra-yun, deltagare i gap year-stammen / fyra veckors gap year |
Studieuppehåll och ett gap year
Efter att ha gått tre år på universitetet ville jag inte gå direkt vidare till att söka jobb.studieuppehållJag valde det.
Efter att ha tagit studieuppehåll ägnade jag den första tiden åt att studera engelska, något jag länge velat göra, och åt att jobba extra. Jag var glad över att få leva det liv jag ville, men efter några månader blev jag alltmer håglös på grund av osäkerheten inför framtiden. Medan jag fortsatte med en enformig vardag fick jag av en slump höra talas om Korea Gap Year och gick med i programmet ”Gap Year Stay”.
Det var första gången jag åkte till Jeju sedan skolresan på gymnasiet. Även om det ligger i samma land hade jag knappt varit där tidigare.Man kan säga att jag nästan aldrig hade varit där.
När det väl var dags att bo på Jeju var jag väldigt orolig.Jag oroade mig mycket för om jag skulle kunna anpassa mig till en främmande plats. Jag tänkte att det var bättre än ingenting och...började bo på ett pensionat. Ägaren var snäll och stämningen på pensionatet var ganska...i min smak.
Livet på Jeju var,
För det första var det avkopplande.
Jag var otålig och orolig på grund av osäkerheten inför framtiden. För att lugna mitt oroliga hjärta åkte jag till Jeju. Platsen jag besökte för första gången såg helt annorlunda ut än staden. Det fanns inga höga byggnader, och om man åkte en kort bit med buss...det klara havetfanns där.
Havet på Jeju såg ut som havet vid utländska semesterorter som jag hade sett på bilder. Alla som åkte dit log och var glada, och jag mådde också bra. Det kändes som om pressen långsamt försvann. Jag tillbringade dagarna i lugn och ro, så obunden av tiden att jag inte ens visste vilken veckodag det var.
Personligen tycker jag särskilt om platser med en mänsklig atmosfär, som marknader, så jag besökte ofta Dongmun-marknaden och Jejus femdagarsmarknad. Att se människor leva sina liv gjorde mig glad och gav mig energi.Att gå runt bland folkmassorna på marknaderna gav mig mycket kraft. När jag såg alla leva så flitigt tänkte jag att jag också borde leva flitigt.
För det andra fick jag träffa många olika människor.
Jag är väldigt intresserad av hur människor lever. Jag vill veta hur andra har levt och hur de lever nu. På kvällarna, när jag var på boendet, bad gäster ofta om tips på sevärdheter eller vägbeskrivningar, och jag tog gärna initiativet och berättade. Med människor...samtalEftersom jag tycker om själva samtalen blev det ett bra tillfälle att prata på ett naturligt sätt.
När jag visade vägen berättade jag naturligt om Korea och fick också höra om landet de kom ifrån. Om vi fick tillfälle att prata lite längre kunde jag även få en inblick i den andras värderingar. En person jag minns särskilt var en australisk kvinna som jag träffade av en slump på bussen. Hon hette Stephanie och pratade väldigt bra koreanska. Vi åkte buss tillsammans och pratade om hur det var i Australien och hur det var i Korea.
För det tredje lärde jag mig om relationer.
Jag ville bli vän med någon och komma nära den personen först, oavsett om våra personligheter passade ihop eller inte. Men när man bodde på pensionatet var det inte lätt att komma så nära som jag ville. Mina försök fungerade inte när den andra personen redan stod någon annan väldigt nära eller inte ville ta emot mig som en av sina egna. Jag funderade: ”Jag försöker komma nära – tycker de inte om mig, eller vad är problemet?”
Jag tänkte noga igenom saken och försökte prata med andra för att hitta ett svar. Slutsatsen jag kom fram till var enkel.Alla kan inte stå på min sida.Det var allt. Jag var tvungen att acceptera att det kunde finnas människor vars personligheter inte passade ihop med min. Från det ögonblick jag accepterade den tanken började jag känna mig lugnare.Jag lärde mig åtminstone lite om hur man hanterar relationer.
Jeju gjorde mig verkligen lycklig.
Det fick mig alltid på gott humör och fick mig att känna mig bekväm.Innan jag åkte till Jeju var min hud i riktigt dåligt skick och jag var väldigt orolig, men efter att jag kommit tillbaka blev huden mycket bättre.Med mindre stress och ett gladare sinne verkar huden till och med ha blivit bättre.
Mitt eget Jeju, som jag upptäckte under mitt gap year!
1. Udo
Det första stället jag rekommenderar är Udo.
Udo är verkligen vackert, och det är nästan förvånande att en så liten ö har så många olika stränder.Udo är för stort för att ta sig runt till fots, så det är bra att hyra en skoter eller cykel,men eftersom man bara kan hyra dem i ungefär två–tre timmar är det synd att man inte hinner se varje hörn av Udo.
2. Sanbangsan
Sanbangsan är ett berg som man inte kan bestiga, menYongmeori-kusten nedanför är mycket vacker. Det var där jag allra starkast kände att Jeju är en naturlig ö som utsetts av Unesco.Bredvid Sanbangsan ligger Sanbangsan Oncheon Guesthouse, och om man betalar 20 000 won för att bo där,får man två kuponger som kan användas i den kolsyrade varma källan alldeles intill pensionatet. Den här varma källan är ovanligt nog kolsyrad,och sägs vara särskilt bra för personer med hudproblem. Ett enda besök i den varma källan kostar över 5 000 won, så det var trevligt att kunna bo där och njuta av den varma källan till ett överkomligt pris.Det var också trevligt att kunna njuta av de varma källorna.
3. Songaksan
Efter att ha övernattat kan du åka till Songaksan nästa dag. Som information kan du be på pensionatet attde kör dig till Songaksan. Songaksan har en separat rundslinga som är cirka 2,8 km lång,så den korta sträckan gör den perfekt för en lugn promenad. Havet ligger precis intill, och du kan se både Marado och Gapado, vilket är mycketvackert. När du har njutit av utsikten vid Songaksan kan du åka till Moseulpo hamn och sedan bege dig tillbaka till Jeju stad.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
