#Mod att själv ta det första steget och aktivt anta utmaningar #Mod att själv ta det första steget och aktivt anta utmaningar #Livsvisdomar jag lärt mig av barnen

|
Rekommenderas varmt av Korea Gap Year-deltagaren Lee Do-young 👏👏👏
För Afrikas ljusa framtid! Volontärarbete med barnutbildning på Zanzibar i Tanzania |
”Att tillbringa tid med barn med så rena hjärtan fick mig att lära om så mycket om livet!”
Varför jag åkte till Tanzania!
Hej! Jag heter Lee Do-young, är 29 år och har volontärarbetat med barnutbildning i Tanzania. Efter att ha klarat antagningsprovet till den offentliga förvaltningen och innan utbildningen började valde jag att ta ett sabbatsår eftersom jag ville ta lite tid för mig själv.
Det fanns många närliggande länder jag kunde ha valt, men jag valde medvetet Afrika. Jag ville åka till en plats med de sämsta förutsättningarna – någonstans där hjälpen verkligen behövdes. Jag blev intresserad av utbildning under mitt sista år på gymnasiet, när jag kände mig desillusionerad av att plugga utan mål. I en verklighet där man väljer utbildning utifrån betyg växte min längtan efter att ”leva och göra det jag verkligen vill”. Även när jag volontärarbetade med ungdomsutbildning hemma kände jag samma törst.
Barnen jag träffade för första gången och tiden det tog att komma in i det
Första dagen som volontär var det en utmaning bara att komma ihåg barnens namn. Många hade ovanliga namn som Laban, Lubna och Abusamir – inte engelska namn som James. Men en pojke som hette Laban kom fram till mig först, frågade hur man säger något på koreanska, skämtade om huruvida jag hade några leksaker och fick snabbt oss att känna oss närmare varandra.
Jag kom också närmare barnen genom att göra små nallar av piprensare tillsammans med dem, med material som jag hade tagit med från Korea. Jag kände mig stolt och hoppfull över att barnen skulle ta med sig den färdiga nallen hem och kanske minnas mig även när tiden hade gått.
En stor gåva på den sista dagen
Jag kan fortfarande inte glömma den sista dagen som volontär. Jag hade förberett brev och små souvenirer till barnen, och de hade ordnat tårta och snacks till mig. Det ögonblicket minns jag allra bäst. Jag tänkte: ”Jag är verkligen glad att jag kom hit.”
Minnen lika glädjefyllda som volontärarbetet
På helgerna njöt jag av safari och vattenaktiviteter. Att se giraffer, lejon och zebror från ett öppet fordon, så nära att jag nästan kunde sträcka ut handen och röra vid dem, är en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. På Paje Beach åkte jag vattenskoter över det turkosa havet. Utsikten, som sträckte sig bortom horisonten, kändes som Maldiverna.
Förändringen som sabbatsåret gav mig
Den här upplevelsen gjorde mig mer initiativrik. Jag var ursprungligen introvert och hade svårt att ta kontakt med andra först, men nu märker jag att jag hälsar först och tar kontakt även på utbildningscentret.
Till en början valde jag att ta ett sabbatsår utan att tänka särskilt mycket på det, men nu kan jag säga det med säkerhet: tiden jag tillbringade med barnen i Tanzania vidgade mina vyer och förändrade till och med riktningen i mitt liv.
Om du funderar på att ta ett sabbatsår rekommenderar jag varmt att du provar åtminstone en gång. Även du kanske får en fin gåva i livet, precis som jag fick.

|
Rekommenderas varmt av Korea Gap Year-deltagaren Lee Do-young 👏👏👏
För Afrikas ljusa framtid! Volontärarbete med barnutbildning på Zanzibar i Tanzania |
”Att tillbringa tid med barn med så rena hjärtan fick mig att lära om så mycket om livet!”
Varför jag åkte till Tanzania!
Hej! Jag heter Lee Do-young, är 29 år och har volontärarbetat med barnutbildning i Tanzania. Efter att ha klarat antagningsprovet till den offentliga förvaltningen och innan utbildningen började valde jag att ta ett sabbatsår eftersom jag ville ta lite tid för mig själv.
Det fanns många närliggande länder jag kunde ha valt, men jag valde medvetet Afrika. Jag ville åka till en plats med de sämsta förutsättningarna – någonstans där hjälpen verkligen behövdes. Jag blev intresserad av utbildning under mitt sista år på gymnasiet, när jag kände mig desillusionerad av att plugga utan mål. I en verklighet där man väljer utbildning utifrån betyg växte min längtan efter att ”leva och göra det jag verkligen vill”. Även när jag volontärarbetade med ungdomsutbildning hemma kände jag samma törst.
Barnen jag träffade för första gången och tiden det tog att komma in i det
Första dagen som volontär var det en utmaning bara att komma ihåg barnens namn. Många hade ovanliga namn som Laban, Lubna och Abusamir – inte engelska namn som James. Men en pojke som hette Laban kom fram till mig först, frågade hur man säger något på koreanska, skämtade om huruvida jag hade några leksaker och fick snabbt oss att känna oss närmare varandra.
Jag kom också närmare barnen genom att göra små nallar av piprensare tillsammans med dem, med material som jag hade tagit med från Korea. Jag kände mig stolt och hoppfull över att barnen skulle ta med sig den färdiga nallen hem och kanske minnas mig även när tiden hade gått.
En stor gåva på den sista dagen
Jag kan fortfarande inte glömma den sista dagen som volontär. Jag hade förberett brev och små souvenirer till barnen, och de hade ordnat tårta och snacks till mig. Det ögonblicket minns jag allra bäst. Jag tänkte: ”Jag är verkligen glad att jag kom hit.”
Minnen lika glädjefyllda som volontärarbetet
På helgerna njöt jag av safari och vattenaktiviteter. Att se giraffer, lejon och zebror från ett öppet fordon, så nära att jag nästan kunde sträcka ut handen och röra vid dem, är en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. På Paje Beach åkte jag vattenskoter över det turkosa havet. Utsikten, som sträckte sig bortom horisonten, kändes som Maldiverna.
Förändringen som sabbatsåret gav mig
Den här upplevelsen gjorde mig mer initiativrik. Jag var ursprungligen introvert och hade svårt att ta kontakt med andra först, men nu märker jag att jag hälsar först och tar kontakt även på utbildningscentret.
Till en början valde jag att ta ett sabbatsår utan att tänka särskilt mycket på det, men nu kan jag säga det med säkerhet: tiden jag tillbringade med barnen i Tanzania vidgade mina vyer och förändrade till och med riktningen i mitt liv.
Om du funderar på att ta ett sabbatsår rekommenderar jag varmt att du provar åtminstone en gång. Även du kanske får en fin gåva i livet, precis som jag fick.
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.