Projekt
|
Vanliga frågor
|
Meddelanden
#Energihantering och ett liv i bättre balans #Olika omvårdnadstekniker och praktiska färdigheter #Den lokala vårdpersonalens engagemang; självreflektion
|
Under det här mellanåret kunde jag släppa på min spänning och vila medan jag arbetade. Det gjorde faktiskt att arbetet flöt på smidigare och gav mig sinnesro. Jag tror att jag lärde mig att fördela min energi när jag arbetar. Jag insåg att man ser i samma mån som man vet och kan fråga i samma mån som man har lärt sig. Jag vill fortsätta studera hårt och bli en sjuksköterska som aktivt deltar i patienternas behandling. Praktik utomlands för vårdpersonal i Phnom Penh, Kambodja Ryu Ji-eunEn mellanårsdeltagares omdöme |
# Efter att ha arbetat som sjuksköterska på ett stort sjukhus deltog jag i en praktik i Kambodja för att anta en ny utmaning.
Hej! Jag heter Ryu Ji-eun. Jag deltog i det här programmet efter att ha arbetat som sjuksköterska i tre år på ett större sjukhus i Seoul. Jag bestämde mig för att säga upp mig efter tre år på mitt första sjukhus. När jag funderade på nästa steg kom jag att tänka på internationell omvårdnad, som jag alltid hade varit intresserad av.Jag blev allt mer sugen på att volontärarbeta eller praktisera i ett utvecklingsland, och när jag fick möjlighet att göra praktik i Kambodja tog jag chansen.
*Ryu Ja-eun ville få nya erfarenheter och valde projektet tillsammans med en professionell rådgivare. Därefter bestämde hon sig för att inleda sitt mellanår.Om du drömmer om en nystart men tycker att det är svårt att komma i gång på egen hand rekommenderar jag varmt personlig rådgivning med en mellanårsspecialist!
Ett säkert sätt att förändra mitt liv: personlig rådgivning om mellanår
# Under mellanåret ville jag öva på att hushålla med min energi och skapa en balanserad tillvaro.
Målet med mellanåret var att bara använda 80 procent av min energi.Under arbetstid gjorde jag alltid av med nästan all min energi, så pass att jag inte orkade med vardagen utanför jobbet.Därför ville jag under mellanåret öva på att ha lite energi i reserv.
# Genom att få prova på många olika kliniska moment kunde jag utveckla mina färdigheter ytterligare.
Det bästa med mellanåret var att jag fick prova på olika omvårdnadsåtgärder. Eftersom jag bara hade erfarenhet från intensivvårdsavdelningen och öppenvården fick jag inte många tillfällen att sätta dropp eller ta blodprov,men på det lokala sjukhuset fick alla praktikanter, både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, möjlighet att öva, så jag fick träna mycket.Jag blev verkligen rörd av de lokala sjuksköterskornas engagemang i undervisningen. Hur upptagna de än var såg de till att praktikanterna fick lära sig och öva på ytterligare ett moment.När jag såg det började jag fundera på om jag själv, som erfaren sjuksköterska, hade varit alltför nonchalant mot nya sjuksköterskor och använt tidsbrist som ursäkt.
Något annat jag imponerades av hos personalen var att de såg till att vi inte behövde vårda patienter med smittsamma sjukdomar.Det fanns minst en hivpatient varje dag, och de lokala sjuksköterskorna hjälpte till med blodprovstagning och olika ingrepp.I mycket riskfyllda situationer gav de inte praktikanterna några uppgifter och satte alltid vår säkerhet främst.
Även om vi gjorde praktik på olika sjukhus minns jag också Julia, som bodde på samma boende som jag. Hon var amerikanska och ovanligt uppmärksam på patienterna. Varje gång jag såg henne pratade hon om nya patienter eller fall.Vårdpersonalen, vännerna och alla erfarenheter jag fick under mellanåret kommer att förbli oförglömliga minnen.
# Jag insåg att möjligheter kommer av sig själva om man tar sig an allt med en proaktiv inställning.
Hur mycket jag än tänker efter var det inget som var negativt, men om jag måste nämna en svårighet så var det kommunikationen.Det fanns färre lokala vårdanställda som kunde engelska än jag hade väntat mig.Därför kommunicerade vi med gester och korta ord. När jag tog hand om patienter använde jag en översättare för att minska risken för missförstånd och ge korrekt omvårdnad.
Under praktiken insåg jag hur viktigt det är att ta initiativ. Om man kliver fram och erbjuder sig utan att bli tillfrågad och aktivt frågar om sådant man undrar över, bemöter personalen på det lokala sjukhuset en positivt och försöker lära ut ytterligare något. Jag tror att de här erfarenheterna kommer att vara till stor hjälp i min framtida karriär som sjuksköterska.
# Jag vill bli en sjuksköterska som aktivt kan delta i patienternas behandling!
Jag trodde att jag var en person som aldrig kunde ta rast under arbetstid, eftersom jag nästan aldrig vilade under mina tre år på mitt förra sjukhus..Under det här mellanåret kunde jag däremot slappna av och ta pauser medan jag arbetade. Som resultat flöt arbetet på smidigare och jag kände mig lugnare. Jag tror att jag lärde mig att fördela min energi under arbetet.
Dessutom,hade jag hittills mest tagit till mig kunskap som sjuksköterska, men på det lokala sjukhuset fick jag många tillfällen att omsätta den i praktiken, vilket jag tyckte om..Jag fick utföra arteriella punktioner, som jag inte var van vid. Till och med blodprovstagning, som jag inte var särskilt bra på, lyckades när jag förde in nålen. Jag hjälpte till med hjärt-lungräddning och deltog aktivt i patientvården för att hjälpa patienterna att få tillbaka spontan cirkulation. Jag var tacksam och förvånad över att de tog mina åsikter på allvar trots att jag var utlänning. Ju mer intresse jag visade för patienterna, desto mer ville vårdpersonalen lära mig ytterligare något. På så sätt kunde jag snabbt lära känna patienterna.
Jag insåg att man ser i samma mån som man vet och kan fråga i samma mån som man har lärt sig. Jag vill fortsätta studera hårt och bli en sjuksköterska som aktivt kan delta i patienternas behandling.
# Praktik inom sjukvården i Kambodja – så här ser min vardag ut!
Klockan 7.30 tar jag en tuk-tuk till det lokala sjukhuset. Jag är framme senast klockan 8.00 och arbetar tre timmar på förmiddagen och tre timmar på eftermiddagen.Jag fick möjlighet att göra två veckors klinisk praktik på intensivvårdsavdelningen och två veckor på akutmottagningen. På intensivvårdsavdelningen tog jag hand om kritiskt sjuka patienter, och på akutmottagningen vårdade jag akutpatienter.På båda avdelningarna hjälpte de mig att aktivt delta i arbetet, och jag fick uppleva många omvårdnadsprocedurer.
Lunchpausen mitt på dagen var en timme. Den första dagen hade jag fått tre timmar för paus och lunch, vilket kändes helt onödigt. Därför föreslog jag en ändring och kortade ner pausen och lunchen till en timme. Tack vare den justerade tiden kunde jag arbeta effektivare och ägna mer tid åt praktiken.
# Mina personliga tips inför ett medicinskt praktikår i Kambodja!
Jag gjorde inga särskilda förberedelser innan jag åkte. Jag bytte ut de engelska konversationslektioner jag hade gått på mot konversationslektioner med fokus på sjukhus och lärde mig också användbara fraser inför resan. Jag packade mina arbetskläder, praktiska skor, en sovsäck, snabbnudlar med mera och gav mig av.
# Mitt medicinska praktikår utomlands i Kambodja!
Erfarenhet★★★★
: Jag kan utföra alla procedurer som förekommer på avdelningen. Anledningen till att jag drog av en stjärna är att jag ibland misslyckas med att sätta infart!
Lärande ★★★★
: Ju mer aktivt du frågar, desto mer ingående förklarar de.
Miljö ★★★★
: Det fanns insekter på sjukhuset där jag praktiserade och på boendet, men det var inte särskilt besvärande.
Säkerhet ★★★★
: Jag tycker att det är säkert om du håller dig till sträckan mellan sjukhuset, hemmet och turistområdena. Jag rekommenderar däremot inte att åka alltför långt bort eller vara ute sent på kvällen!
Fritid ★★★★
: Varje helg besökte jag olika städer och sevärdheter :)
Ryu Ji-eunbesökte Medicinskt praktikprojekt utomlands i Phnom Penh, Kambodja Vill du ha mer information?!
Klicka på bannern nedanär du snäll!
▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼
.png?type=w773)
|
Under det här mellanåret kunde jag släppa på min spänning och vila medan jag arbetade. Det gjorde faktiskt att arbetet flöt på smidigare och gav mig sinnesro. Jag tror att jag lärde mig att fördela min energi när jag arbetar. Jag insåg att man ser i samma mån som man vet och kan fråga i samma mån som man har lärt sig. Jag vill fortsätta studera hårt och bli en sjuksköterska som aktivt deltar i patienternas behandling. Praktik utomlands för vårdpersonal i Phnom Penh, Kambodja Ryu Ji-eunEn mellanårsdeltagares omdöme |
# Efter att ha arbetat som sjuksköterska på ett stort sjukhus deltog jag i en praktik i Kambodja för att anta en ny utmaning.
Hej! Jag heter Ryu Ji-eun. Jag deltog i det här programmet efter att ha arbetat som sjuksköterska i tre år på ett större sjukhus i Seoul. Jag bestämde mig för att säga upp mig efter tre år på mitt första sjukhus. När jag funderade på nästa steg kom jag att tänka på internationell omvårdnad, som jag alltid hade varit intresserad av.Jag blev allt mer sugen på att volontärarbeta eller praktisera i ett utvecklingsland, och när jag fick möjlighet att göra praktik i Kambodja tog jag chansen.
*Ryu Ja-eun ville få nya erfarenheter och valde projektet tillsammans med en professionell rådgivare. Därefter bestämde hon sig för att inleda sitt mellanår.Om du drömmer om en nystart men tycker att det är svårt att komma i gång på egen hand rekommenderar jag varmt personlig rådgivning med en mellanårsspecialist!
Ett säkert sätt att förändra mitt liv: personlig rådgivning om mellanår
# Under mellanåret ville jag öva på att hushålla med min energi och skapa en balanserad tillvaro.
Målet med mellanåret var att bara använda 80 procent av min energi.Under arbetstid gjorde jag alltid av med nästan all min energi, så pass att jag inte orkade med vardagen utanför jobbet.Därför ville jag under mellanåret öva på att ha lite energi i reserv.
# Genom att få prova på många olika kliniska moment kunde jag utveckla mina färdigheter ytterligare.
Det bästa med mellanåret var att jag fick prova på olika omvårdnadsåtgärder. Eftersom jag bara hade erfarenhet från intensivvårdsavdelningen och öppenvården fick jag inte många tillfällen att sätta dropp eller ta blodprov,men på det lokala sjukhuset fick alla praktikanter, både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, möjlighet att öva, så jag fick träna mycket.Jag blev verkligen rörd av de lokala sjuksköterskornas engagemang i undervisningen. Hur upptagna de än var såg de till att praktikanterna fick lära sig och öva på ytterligare ett moment.När jag såg det började jag fundera på om jag själv, som erfaren sjuksköterska, hade varit alltför nonchalant mot nya sjuksköterskor och använt tidsbrist som ursäkt.
Något annat jag imponerades av hos personalen var att de såg till att vi inte behövde vårda patienter med smittsamma sjukdomar.Det fanns minst en hivpatient varje dag, och de lokala sjuksköterskorna hjälpte till med blodprovstagning och olika ingrepp.I mycket riskfyllda situationer gav de inte praktikanterna några uppgifter och satte alltid vår säkerhet främst.
Även om vi gjorde praktik på olika sjukhus minns jag också Julia, som bodde på samma boende som jag. Hon var amerikanska och ovanligt uppmärksam på patienterna. Varje gång jag såg henne pratade hon om nya patienter eller fall.Vårdpersonalen, vännerna och alla erfarenheter jag fick under mellanåret kommer att förbli oförglömliga minnen.
# Jag insåg att möjligheter kommer av sig själva om man tar sig an allt med en proaktiv inställning.
Hur mycket jag än tänker efter var det inget som var negativt, men om jag måste nämna en svårighet så var det kommunikationen.Det fanns färre lokala vårdanställda som kunde engelska än jag hade väntat mig.Därför kommunicerade vi med gester och korta ord. När jag tog hand om patienter använde jag en översättare för att minska risken för missförstånd och ge korrekt omvårdnad.
Under praktiken insåg jag hur viktigt det är att ta initiativ. Om man kliver fram och erbjuder sig utan att bli tillfrågad och aktivt frågar om sådant man undrar över, bemöter personalen på det lokala sjukhuset en positivt och försöker lära ut ytterligare något. Jag tror att de här erfarenheterna kommer att vara till stor hjälp i min framtida karriär som sjuksköterska.
# Jag vill bli en sjuksköterska som aktivt kan delta i patienternas behandling!
Jag trodde att jag var en person som aldrig kunde ta rast under arbetstid, eftersom jag nästan aldrig vilade under mina tre år på mitt förra sjukhus..Under det här mellanåret kunde jag däremot slappna av och ta pauser medan jag arbetade. Som resultat flöt arbetet på smidigare och jag kände mig lugnare. Jag tror att jag lärde mig att fördela min energi under arbetet.
Dessutom,hade jag hittills mest tagit till mig kunskap som sjuksköterska, men på det lokala sjukhuset fick jag många tillfällen att omsätta den i praktiken, vilket jag tyckte om..Jag fick utföra arteriella punktioner, som jag inte var van vid. Till och med blodprovstagning, som jag inte var särskilt bra på, lyckades när jag förde in nålen. Jag hjälpte till med hjärt-lungräddning och deltog aktivt i patientvården för att hjälpa patienterna att få tillbaka spontan cirkulation. Jag var tacksam och förvånad över att de tog mina åsikter på allvar trots att jag var utlänning. Ju mer intresse jag visade för patienterna, desto mer ville vårdpersonalen lära mig ytterligare något. På så sätt kunde jag snabbt lära känna patienterna.
Jag insåg att man ser i samma mån som man vet och kan fråga i samma mån som man har lärt sig. Jag vill fortsätta studera hårt och bli en sjuksköterska som aktivt kan delta i patienternas behandling.
# Praktik inom sjukvården i Kambodja – så här ser min vardag ut!
Klockan 7.30 tar jag en tuk-tuk till det lokala sjukhuset. Jag är framme senast klockan 8.00 och arbetar tre timmar på förmiddagen och tre timmar på eftermiddagen.Jag fick möjlighet att göra två veckors klinisk praktik på intensivvårdsavdelningen och två veckor på akutmottagningen. På intensivvårdsavdelningen tog jag hand om kritiskt sjuka patienter, och på akutmottagningen vårdade jag akutpatienter.På båda avdelningarna hjälpte de mig att aktivt delta i arbetet, och jag fick uppleva många omvårdnadsprocedurer.
Lunchpausen mitt på dagen var en timme. Den första dagen hade jag fått tre timmar för paus och lunch, vilket kändes helt onödigt. Därför föreslog jag en ändring och kortade ner pausen och lunchen till en timme. Tack vare den justerade tiden kunde jag arbeta effektivare och ägna mer tid åt praktiken.
# Mina personliga tips inför ett medicinskt praktikår i Kambodja!
Jag gjorde inga särskilda förberedelser innan jag åkte. Jag bytte ut de engelska konversationslektioner jag hade gått på mot konversationslektioner med fokus på sjukhus och lärde mig också användbara fraser inför resan. Jag packade mina arbetskläder, praktiska skor, en sovsäck, snabbnudlar med mera och gav mig av.
# Mitt medicinska praktikår utomlands i Kambodja!
Erfarenhet★★★★
: Jag kan utföra alla procedurer som förekommer på avdelningen. Anledningen till att jag drog av en stjärna är att jag ibland misslyckas med att sätta infart!
Lärande ★★★★
: Ju mer aktivt du frågar, desto mer ingående förklarar de.
Miljö ★★★★
: Det fanns insekter på sjukhuset där jag praktiserade och på boendet, men det var inte särskilt besvärande.
Säkerhet ★★★★
: Jag tycker att det är säkert om du håller dig till sträckan mellan sjukhuset, hemmet och turistområdena. Jag rekommenderar däremot inte att åka alltför långt bort eller vara ute sent på kvällen!
Fritid ★★★★
: Varje helg besökte jag olika städer och sevärdheter :)
Ryu Ji-eunbesökte Medicinskt praktikprojekt utomlands i Phnom Penh, Kambodja Vill du ha mer information?!
Klicka på bannern nedanär du snäll!
▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Hem
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.
