#Positivt tänkande, förändrad inställning till livet #Villkorslös kärlek, sinnesro #Barnens oskuld och relationernas betydelse

|
Livet i Hanoi i Vietnam gav mig otaliga insikter som jag aldrig kommer att glömma. Det går inte att beskriva alla upplevelser i en enda mening, men jag kan stolt säga att mitt sabbatsår i Hanoi i Vietnam var en resa som målade mitt annars färglösa liv i livfulla färger :) Recharging warm love with children in Hanoi, Vietnam Recension av sabbatsårsdeltagaren Seo O-seok |
Hej — jag är en universitetsstudent som kom hem från Hanoi i Vietnam med en överväldigande kärlek!

Hej, jag är en av de vanliga universitetsstudenter som återvände till universitetet efter militärtjänsten och nu går på föreläsningar. Jag oroar mig mindre för hur jag ska försörja mig och mer för hur jag vill leva, och jag antar att jag har en ganska särpräglad personlighet och ett relativt annorlunda sätt att tänka jämfört med andra.
Med hjälp av en sabbatsårskonsult valde jag programmet. Eftersom jag har svårt att skapa och upprätthålla relationer med andra rekommenderades jag ett program som skulle låta mig återvända till ett barns perspektiv och se människor genom barns ögon. Därför valde jag projektet ”Hitta kärleken i Hanoi, Vietnam”.
Till en början var jag skeptisk och undrade: ”Hur kan man känna sig älskad av att umgås med barn?”Men när jag väl började i programmet och träffade barnen insåg jag att lyckan alltid fanns omkring dem.Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som fick delta i ett så meningsfullt program.

Dessutom hade jag från början ett lättsamt temperament och levde med inställningen att ”det löser sig nog på något sätt”,så jag hade slutat hoppas. Det blev en period som hjälpte mig att lära mig hoppas igen. Under de sex veckorna då barnen visade mig kärlek och jag försökte låta hjärtat vila kände jag att jag förändrades mycket.Mina problem började bli synliga, ett efter ett, och sådant jag omedvetet hade ignorerat kom fram i ljuset. Det gjorde att jag äntligen kunde börja se världen rakt på.
Livet i Hanoi i Vietnam gav mig många insikter som jag aldrig kommer att glömma. Det går inte att beskriva alla upplevelser i en enda mening, menjag kan stolt säga att mitt sabbatsår i Hanoi i Vietnam var en resa som färglade mitt tidigare färglösa liv på många olika sätt :)
**För Seo O-seok, vars hjärta var utmattat, rekommenderade jag genom rådgivning en skräddarsydd sabbatsårsplan så att han kunde vila och reflektera över sig själv :) Vill du ha en skräddarsydd plan som passar din situation? Jag rekommenderar varmt en personlig konsultation med en sabbatsårsspecialist!
Ett säkert sätt att förändra mitt liv — personlig sabbatsårsrådgivning
Jag ville ge mitt trötta hjärta ny livskraft.

Genom det här sabbatsåret insåg jag att jag hade fortsatt springa utan att egentligen vila.Därför ville jag framför allt låta mitt trötta jag vila. Det finns många sätt att vila på, men eftersom jag inte visste så mycket om hur,ville jag belöna mig själv, som inte hade gett kropp och själ tillräcklig vila.
Ett annat mål varatt jag, som hade slutat hoppas, skulle lära mig att hoppas igen.Livet är verkligen inte särskilt roligt om man inte förväntar sig något av någon. Det jag insåg efter att ha levt utan förväntningar i åtta år äratt kärlek inte kan bli verklighet utan förväntningar. Känslor fungerar ju så, eller hur? I den meningenpassar ”Projektet Hitta kärleken” mig perfekt.
Dag efter dag fick jag uppleva barnens villkorslösa kärlek, och det var verkligen rörande.

Den viktigaste insikten jag fick genom programmet var att jag verkligen tycker om barn.Till skillnad från vad jag hade väntat mig blev jag djupt rörd av hur barnen välkomnade mig utan förbehåll, trots att vi inte kunde kommunicera med ord. Bara tanken på barnen gjorde mig glad,och jag lärde mig hur kraftfull den villkorslösa kärlek som barn ger kan vara. Jag insåg att det som ligger i uttrycket ”villkorslös kärlek” kan förändra en människa.
När jag såg världen genom barnens rena ögon kände jag att även mitt eget sätt att se på andra förändrades.Jag tror inte att ”relationsorienterad” och ”relationsundvikande” egentligen skiljer sig så mycket åt. De är trots allt ord för resultat som kan variera beroende på hur man ser på andra. Båda begreppen beskriver bara olika förhållningssätt till ”relationer”.
Vilken väg du än väljer i livet tror jag att valet är ditt. Om du känner att det inte är den väg du först valde kan du alltid gå tillbaka eller fortsätta på en ny väg. Barnen, som gav mig så värdefulla insikter, är jag verkligen tacksam mot för att de fick mig att reflektera så mycket.

# Tack vare de särskilda band jag knöt i Vietnam har mitt liv blivit rikare.

Många av vännerna jag träffade i Vietnam kommer jag aldrig att glömma.Bland dem gjorde Binh, som jag träffade när jag först kom till Vietnam, särskilt stort intryck. Binh förklarade vänligt hur kollektivtrafiken i Vietnam fungerade och vilka alternativ som fanns. Till en början var jag den enda som deltog i mitt projekt, men Binh gjorde sitt bästa för att hjälpa mig genomföra det utan problem. Trots att Binh hade sina egna huvudsakliga arbetsuppgifter hjälpte han mig på förskolan i flera dagar. Vi kom varandra nära under volontärarbetet, och jag är mycket tacksam mot honom.
Mot slutet av mitt sabbatsår träffade jag två vänner som hette Hadja och Amina. De var födda i Filippinerna och studerade i USA. Hadja och Amina bemötte mig som en vän utan fördomar och delade öppet med sig av sina respektive länders kulturer. Deras inställning gjorde verkligen intryck på mig, och jag lärde mig mycket.
Framför allt tyckte jag bäst om att bo tillsammans med vänner från olika länder, lära mig om deras kulturer och kommunicera på engelska.Jag talade inte engelska flytande, men jag kunde förstå en del, och jag var verkligen tacksam över att mina vänner rättade mina misstag. Tack vare deras hjälp minskade min oro inför samtal med människor från andra länder, och jag fick större självförtroende i engelska!
# Mitt perspektiv på världen har vidgats.

Jag känner att min syn på livet har blivit mycket bredare.De flesta vänner jag träffade i Vietnam var 19–20 år, och när jag som 24-åring pratade med dem avundades jag hur naturligt de tog sig an sabbatsåret. För mig var det den första och en helt ny erfarenhet.
En dag frågade jag mina vänner om deras drömmar. Efter några frågor fick jag veta att själva handlingen att ”fråga om drömmar” var främmande för dem.För mina vänner handlade sabbatsåret inte om att gå framåt med en fast dröm, utan om att uppleva sådant de ville göra och genom att se och känna själva ta reda på vad de verkligen ville.
Djupt berörd av den här sidan hos mina vännerbestämde jag mig för att själv samla mod och gå vidare, och genom ett sabbatsår upptäcka vad jag tycker om. Det lyckades jag verkligen med! Mitt sabbatsår i Vietnam blev en viktig vägvisare som lät mig se mitt liv ur ett nytt perspektiv. Jag insåg också att det aldrig är för sent att börja med något. Det fanns en tid då jag kände mig väldigt sen och oroade mig mycket för framtiden.

För vissa kan det här sabbatsåret kännas kort – en och en halv månad – och för andra ganska långt. Allt beror på hur man ser på det. När jag först kom till Vietnam tänkte jag: ”En hel månad och en halv?” Men med tiden, när slutet närmade sig, tänkte jag: ”Det är bara en och en halv månad kvar!”Jag insåg att mina upplevelser i Vietnam är så värdefulla tillgångar att tiden kändes väldigt kort, och att de inte kan bytas mot något annat..
Om du tvekar att börja med det du vill göra på grund av din ålder, trots att du inte vet vad som händer i morgon, skulle du inte ha haft liknande tankar även om du hade börjat tidigare?Jag insåg att ålder bara är en siffra; det som spelar roll är besluten och upplevelserna i stunden.
Som någon som har upplevt ett sabbatsår vill jag säga att erfarenheterna från ett sådant år kan bli grunden som öppnar nya möjligheter i livet.Eller, även om det inte blir så, kan det – som man brukar säga om att lära sig av andras misstag – vara en viktig erfarenhet för att lära sig vad man inte ska göra.Varje erfarenhet innehåller lärdomar, och jag tror att livet är en process där vi samlar på oss sådana lärdomar. Alla har ett liv med sin egen färg, och jag hoppas verkligen att du kan upptäcka din egen färg genom ett sabbatsår :)

# Hur ser en dag som volontär i Hanoi i Vietnam ut?

Jag volontärarbetade fyra gånger i veckan, från måndag till torsdag, två gånger om dagen.
Arbetet pågick från 8.30 till 11.00 och från 14.45 till 16.30.På morgonen kom jag till förskolan, började dagen energiskt med att dansa med barnen och lärde dem sedan enkla engelska ord (t.ex. buss, tåg) under en timme.
Vid lunchtid hjälpte jag barnen med maten, gick tillbaka till boendet för att vila fram till eftermiddagens lektion och repeterade sedan de engelska ord vi hade lärt oss på morgonen. Efter det lekte jag med barnen.
Varje vecka lärde jag barnen ord utifrån ett särskilt tema (t.ex. frukter första veckan och transportmedel den andra).
Mina personliga tips inför volontärarbete i Hanoi i Vietnam!

I had stayed alone in the Philippines for about nine months when I was in elementary school, so I wasn''t very worried about staying abroad. I think people''s lives are similar everywhere, so instead of worrying about adapting to a different culture, I took it in with a fresh, ''oh, so this is how it is'' attitude.
Gap Year hjälpte mig förstås mycket med förberedelserna inför avresan. De sammanställde och skickade dokument med olika slags information om området – vietnamesisk kultur, transporter, klimat och människors vanor – och materialet var verkligen till stor hjälp.Tack vare Gap Year kunde jag skaffa mig en bild av Vietnam före avresan och anpassa mig snabbt efter ankomsten.
Min volontärresa för barn i Hanoi i Vietnam med Gap Year!

Erfarenheter★★★★★
: Att bo tillsammans med engelsktalande personer gav mig tid att testa och använda mina engelskkunskaper. Volontärarbetet på förskolan gav mig den obeskrivligt fina upplevelsen att kommunicera med barnen med hjärtats röst – att förstå dem genom mänskliga känslor snarare än talat språk.
Lärande★★★★★
: Jag insåg att jag hade sett på världen ur ett mycket begränsat perspektiv. När jag såg världen genom andras ögon fick allt jag såg mig att tänka: ”Världen är verkligen enorm.” Jag lärde mig hur ett lands kultur ser ut, varför sådana kulturer har utvecklats och att människor inte bara lever enligt dessa kulturer, utan att vissa kulturer också påverkar andra och skapar kulturer som är både likartade och unika. På så sätt fick jag uppleva deras kultur på nära håll, och jag blev förvånad över att jag också kunde presentera och uppskatta vår egen kultur.
Miljö★★★★
: Miljön i Vietnam skilde sig en del från den i Korea. Det fanns så många motorcyklar att jag undrade om det gick en motorcykel per invånare, och motorcykeltaxibilarna fascinerade mig eftersom jag aldrig hade åkt med en tidigare. Det kändes lite ovant att korsa vägar utan övergångsställen. Men upplevelserna var nya och jag tror att de blev ett första steg mot att förstå ett annat land. Jag försökte respektera och förstå sådant som skiljer sig från det vi är vana vid.
Säkerhet★★★
: Den allmänna säkerheten i Vietnam verkade likna den i Korea. Det var inte särskilt farligt att gå ut till en närbutik i gryningen, och när jag lämnade min laptop och iPad på ett kafé medan jag gick på toaletten tog ingen dem. Det verkade vara ett land med en stark känsla för samhällsansvar.
Fritid ★★★★
: Jag tror att man reser till Sydostasien för att uppleva den vackra naturen. Och Vietnams natur var verkligen vacker. Jag fick också många nya upplevelser, som att åka båt genom grottor. Jag besökte även kaféer nära boendet för att koppla av. Kaféer, närbutiker och andra inrättningar hade en standard som liknade den i Korea, så det kändes inte främmande. Det verkade finnas många platser där man kunde ha det trevligt.
Seo O-seokbesökteBarn i Hanoi, VietnamvolontärprojektVill du ha mer information?!
Klicka på bannern nedanGör det!
▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼

|
Livet i Hanoi i Vietnam gav mig otaliga insikter som jag aldrig kommer att glömma. Det går inte att beskriva alla upplevelser i en enda mening, men jag kan stolt säga att mitt sabbatsår i Hanoi i Vietnam var en resa som målade mitt annars färglösa liv i livfulla färger :) Recharging warm love with children in Hanoi, Vietnam Recension av sabbatsårsdeltagaren Seo O-seok |
Hej — jag är en universitetsstudent som kom hem från Hanoi i Vietnam med en överväldigande kärlek!

Hej, jag är en av de vanliga universitetsstudenter som återvände till universitetet efter militärtjänsten och nu går på föreläsningar. Jag oroar mig mindre för hur jag ska försörja mig och mer för hur jag vill leva, och jag antar att jag har en ganska särpräglad personlighet och ett relativt annorlunda sätt att tänka jämfört med andra.
Med hjälp av en sabbatsårskonsult valde jag programmet. Eftersom jag har svårt att skapa och upprätthålla relationer med andra rekommenderades jag ett program som skulle låta mig återvända till ett barns perspektiv och se människor genom barns ögon. Därför valde jag projektet ”Hitta kärleken i Hanoi, Vietnam”.
Till en början var jag skeptisk och undrade: ”Hur kan man känna sig älskad av att umgås med barn?”Men när jag väl började i programmet och träffade barnen insåg jag att lyckan alltid fanns omkring dem.Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som fick delta i ett så meningsfullt program.

Dessutom hade jag från början ett lättsamt temperament och levde med inställningen att ”det löser sig nog på något sätt”,så jag hade slutat hoppas. Det blev en period som hjälpte mig att lära mig hoppas igen. Under de sex veckorna då barnen visade mig kärlek och jag försökte låta hjärtat vila kände jag att jag förändrades mycket.Mina problem började bli synliga, ett efter ett, och sådant jag omedvetet hade ignorerat kom fram i ljuset. Det gjorde att jag äntligen kunde börja se världen rakt på.
Livet i Hanoi i Vietnam gav mig många insikter som jag aldrig kommer att glömma. Det går inte att beskriva alla upplevelser i en enda mening, menjag kan stolt säga att mitt sabbatsår i Hanoi i Vietnam var en resa som färglade mitt tidigare färglösa liv på många olika sätt :)
**För Seo O-seok, vars hjärta var utmattat, rekommenderade jag genom rådgivning en skräddarsydd sabbatsårsplan så att han kunde vila och reflektera över sig själv :) Vill du ha en skräddarsydd plan som passar din situation? Jag rekommenderar varmt en personlig konsultation med en sabbatsårsspecialist!
Ett säkert sätt att förändra mitt liv — personlig sabbatsårsrådgivning
Jag ville ge mitt trötta hjärta ny livskraft.

Genom det här sabbatsåret insåg jag att jag hade fortsatt springa utan att egentligen vila.Därför ville jag framför allt låta mitt trötta jag vila. Det finns många sätt att vila på, men eftersom jag inte visste så mycket om hur,ville jag belöna mig själv, som inte hade gett kropp och själ tillräcklig vila.
Ett annat mål varatt jag, som hade slutat hoppas, skulle lära mig att hoppas igen.Livet är verkligen inte särskilt roligt om man inte förväntar sig något av någon. Det jag insåg efter att ha levt utan förväntningar i åtta år äratt kärlek inte kan bli verklighet utan förväntningar. Känslor fungerar ju så, eller hur? I den meningenpassar ”Projektet Hitta kärleken” mig perfekt.
Dag efter dag fick jag uppleva barnens villkorslösa kärlek, och det var verkligen rörande.

Den viktigaste insikten jag fick genom programmet var att jag verkligen tycker om barn.Till skillnad från vad jag hade väntat mig blev jag djupt rörd av hur barnen välkomnade mig utan förbehåll, trots att vi inte kunde kommunicera med ord. Bara tanken på barnen gjorde mig glad,och jag lärde mig hur kraftfull den villkorslösa kärlek som barn ger kan vara. Jag insåg att det som ligger i uttrycket ”villkorslös kärlek” kan förändra en människa.
När jag såg världen genom barnens rena ögon kände jag att även mitt eget sätt att se på andra förändrades.Jag tror inte att ”relationsorienterad” och ”relationsundvikande” egentligen skiljer sig så mycket åt. De är trots allt ord för resultat som kan variera beroende på hur man ser på andra. Båda begreppen beskriver bara olika förhållningssätt till ”relationer”.
Vilken väg du än väljer i livet tror jag att valet är ditt. Om du känner att det inte är den väg du först valde kan du alltid gå tillbaka eller fortsätta på en ny väg. Barnen, som gav mig så värdefulla insikter, är jag verkligen tacksam mot för att de fick mig att reflektera så mycket.

# Tack vare de särskilda band jag knöt i Vietnam har mitt liv blivit rikare.

Många av vännerna jag träffade i Vietnam kommer jag aldrig att glömma.Bland dem gjorde Binh, som jag träffade när jag först kom till Vietnam, särskilt stort intryck. Binh förklarade vänligt hur kollektivtrafiken i Vietnam fungerade och vilka alternativ som fanns. Till en början var jag den enda som deltog i mitt projekt, men Binh gjorde sitt bästa för att hjälpa mig genomföra det utan problem. Trots att Binh hade sina egna huvudsakliga arbetsuppgifter hjälpte han mig på förskolan i flera dagar. Vi kom varandra nära under volontärarbetet, och jag är mycket tacksam mot honom.
Mot slutet av mitt sabbatsår träffade jag två vänner som hette Hadja och Amina. De var födda i Filippinerna och studerade i USA. Hadja och Amina bemötte mig som en vän utan fördomar och delade öppet med sig av sina respektive länders kulturer. Deras inställning gjorde verkligen intryck på mig, och jag lärde mig mycket.
Framför allt tyckte jag bäst om att bo tillsammans med vänner från olika länder, lära mig om deras kulturer och kommunicera på engelska.Jag talade inte engelska flytande, men jag kunde förstå en del, och jag var verkligen tacksam över att mina vänner rättade mina misstag. Tack vare deras hjälp minskade min oro inför samtal med människor från andra länder, och jag fick större självförtroende i engelska!
# Mitt perspektiv på världen har vidgats.

Jag känner att min syn på livet har blivit mycket bredare.De flesta vänner jag träffade i Vietnam var 19–20 år, och när jag som 24-åring pratade med dem avundades jag hur naturligt de tog sig an sabbatsåret. För mig var det den första och en helt ny erfarenhet.
En dag frågade jag mina vänner om deras drömmar. Efter några frågor fick jag veta att själva handlingen att ”fråga om drömmar” var främmande för dem.För mina vänner handlade sabbatsåret inte om att gå framåt med en fast dröm, utan om att uppleva sådant de ville göra och genom att se och känna själva ta reda på vad de verkligen ville.
Djupt berörd av den här sidan hos mina vännerbestämde jag mig för att själv samla mod och gå vidare, och genom ett sabbatsår upptäcka vad jag tycker om. Det lyckades jag verkligen med! Mitt sabbatsår i Vietnam blev en viktig vägvisare som lät mig se mitt liv ur ett nytt perspektiv. Jag insåg också att det aldrig är för sent att börja med något. Det fanns en tid då jag kände mig väldigt sen och oroade mig mycket för framtiden.

För vissa kan det här sabbatsåret kännas kort – en och en halv månad – och för andra ganska långt. Allt beror på hur man ser på det. När jag först kom till Vietnam tänkte jag: ”En hel månad och en halv?” Men med tiden, när slutet närmade sig, tänkte jag: ”Det är bara en och en halv månad kvar!”Jag insåg att mina upplevelser i Vietnam är så värdefulla tillgångar att tiden kändes väldigt kort, och att de inte kan bytas mot något annat..
Om du tvekar att börja med det du vill göra på grund av din ålder, trots att du inte vet vad som händer i morgon, skulle du inte ha haft liknande tankar även om du hade börjat tidigare?Jag insåg att ålder bara är en siffra; det som spelar roll är besluten och upplevelserna i stunden.
Som någon som har upplevt ett sabbatsår vill jag säga att erfarenheterna från ett sådant år kan bli grunden som öppnar nya möjligheter i livet.Eller, även om det inte blir så, kan det – som man brukar säga om att lära sig av andras misstag – vara en viktig erfarenhet för att lära sig vad man inte ska göra.Varje erfarenhet innehåller lärdomar, och jag tror att livet är en process där vi samlar på oss sådana lärdomar. Alla har ett liv med sin egen färg, och jag hoppas verkligen att du kan upptäcka din egen färg genom ett sabbatsår :)

# Hur ser en dag som volontär i Hanoi i Vietnam ut?

Jag volontärarbetade fyra gånger i veckan, från måndag till torsdag, två gånger om dagen.
Arbetet pågick från 8.30 till 11.00 och från 14.45 till 16.30.På morgonen kom jag till förskolan, började dagen energiskt med att dansa med barnen och lärde dem sedan enkla engelska ord (t.ex. buss, tåg) under en timme.
Vid lunchtid hjälpte jag barnen med maten, gick tillbaka till boendet för att vila fram till eftermiddagens lektion och repeterade sedan de engelska ord vi hade lärt oss på morgonen. Efter det lekte jag med barnen.
Varje vecka lärde jag barnen ord utifrån ett särskilt tema (t.ex. frukter första veckan och transportmedel den andra).
Mina personliga tips inför volontärarbete i Hanoi i Vietnam!

I had stayed alone in the Philippines for about nine months when I was in elementary school, so I wasn''t very worried about staying abroad. I think people''s lives are similar everywhere, so instead of worrying about adapting to a different culture, I took it in with a fresh, ''oh, so this is how it is'' attitude.
Gap Year hjälpte mig förstås mycket med förberedelserna inför avresan. De sammanställde och skickade dokument med olika slags information om området – vietnamesisk kultur, transporter, klimat och människors vanor – och materialet var verkligen till stor hjälp.Tack vare Gap Year kunde jag skaffa mig en bild av Vietnam före avresan och anpassa mig snabbt efter ankomsten.
Min volontärresa för barn i Hanoi i Vietnam med Gap Year!

Erfarenheter★★★★★
: Att bo tillsammans med engelsktalande personer gav mig tid att testa och använda mina engelskkunskaper. Volontärarbetet på förskolan gav mig den obeskrivligt fina upplevelsen att kommunicera med barnen med hjärtats röst – att förstå dem genom mänskliga känslor snarare än talat språk.
Lärande★★★★★
: Jag insåg att jag hade sett på världen ur ett mycket begränsat perspektiv. När jag såg världen genom andras ögon fick allt jag såg mig att tänka: ”Världen är verkligen enorm.” Jag lärde mig hur ett lands kultur ser ut, varför sådana kulturer har utvecklats och att människor inte bara lever enligt dessa kulturer, utan att vissa kulturer också påverkar andra och skapar kulturer som är både likartade och unika. På så sätt fick jag uppleva deras kultur på nära håll, och jag blev förvånad över att jag också kunde presentera och uppskatta vår egen kultur.
Miljö★★★★
: Miljön i Vietnam skilde sig en del från den i Korea. Det fanns så många motorcyklar att jag undrade om det gick en motorcykel per invånare, och motorcykeltaxibilarna fascinerade mig eftersom jag aldrig hade åkt med en tidigare. Det kändes lite ovant att korsa vägar utan övergångsställen. Men upplevelserna var nya och jag tror att de blev ett första steg mot att förstå ett annat land. Jag försökte respektera och förstå sådant som skiljer sig från det vi är vana vid.
Säkerhet★★★
: Den allmänna säkerheten i Vietnam verkade likna den i Korea. Det var inte särskilt farligt att gå ut till en närbutik i gryningen, och när jag lämnade min laptop och iPad på ett kafé medan jag gick på toaletten tog ingen dem. Det verkade vara ett land med en stark känsla för samhällsansvar.
Fritid ★★★★
: Jag tror att man reser till Sydostasien för att uppleva den vackra naturen. Och Vietnams natur var verkligen vacker. Jag fick också många nya upplevelser, som att åka båt genom grottor. Jag besökte även kaféer nära boendet för att koppla av. Kaféer, närbutiker och andra inrättningar hade en standard som liknade den i Korea, så det kändes inte främmande. Det verkade finnas många platser där man kunde ha det trevligt.
Seo O-seokbesökteBarn i Hanoi, VietnamvolontärprojektVill du ha mer information?!
Klicka på bannern nedanGör det!
▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼
Vi dokumenterar våra deltagares
utvecklingsresor.
Bo på en ny plats,
träffa nya människor,
upptäck en ny sida av dig själv,
och skapa ett liv som är ditt eget.